Trafikbesluten viktiga för regionen   

04.02.2022 kl. 09:49
Under början av året har en hel del trafik- och infrastrukturfrågor aktualiserats.

Flera av dessa har stor betydelse också för Västnyland. Förra veckan godkände regeringen avtalet för VR:s köptrafik för de kommande nio åren. Genom avtalet köper staten trafik på sådana rutter som anses nödvändiga, även om de i sig inte är ekonomiskt lönsamma. Det tryggar en fungerande service bland annat på mer glesbebyggda områden.

 

För Västnylands del ingår tågtrafiken mellan Karis och Hangö i avtalet, vilket är en trygghetsfaktor för den fortsatta trafiken på sträckan. Samtidigt är det viktigt att notera att uppdateringar kan göras också under avtalsperioden, till exempel för att beakta ändringar i baninfrastrukturen. Det här är viktigt med tanke på att elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan blir färdig under perioden, och det kan finas behov och möjligheter att utveckla förbindelserna på sträckan Hangö-Helsingfors.

 

Förra veckan publicerades också Trafikledsverkets förslag till investeringsprogram för åren 2022-29. I praktiken är programmet dels en åtgärdsplan för att förverkliga den här regeringens linjedragningar angående de långsiktiga trafiksatsningarna och dels ett förslag till nya investeringar. SFP och regeringen har velat satsa på Västnyland, vilket också syns i förslaget. Här ingår många välkomna förslag ur ett västnyländskt perspektiv. Med finns bland annat förverkligandet av det tidigare beslutet att elektrifiera Hangö-Hyvingebanan och även satsningarna på riksväg 25 och stamväg 51. Det här är frågor som både regionen och SFP länge efterlyst och jobbat för. Att de nu genomförs visar att vårt arbete bär frukt.

 

Vilka av de nya projekten som får finansiering bestäms i sista hand av riksdagen. Ett nytt och viktigt projekt i Trafikledsverkets förslag är exempelvis en fördjupning av farleden till Koverhar så att större fartyg kan nyttja hamnen. Samtidigt finns det också projekt där utvecklingspotentialen kunde beaktas bättre och som gärna skulle få ingå i förslaget. Ett sådant exempel är Kustbanan. Även om vi den här perioden redan gjort budgetsatsningar på Kustbanan, är det oerhört viktigt att arbetet för att utveckla och förbättra banan kan fortsätta.

 

I december gav EU-kommissionen sitt förslag om att uppdatera det europeiska trafiknätverket, TEN-T. TEN-T-nätverket är ett verktyg för utvecklingen av trafiknäten på EU-nivå, med avsikten att skapa ett smidigt trafiknätverk i Europa. Personligen tycker jag det finns goda argument för att Hangö hamn borde ingå i det så kallade stomnätet, och att Ingå hamn borde ingå i det som kallas det övergripande nätet. I praktiken har TEN-T-nätverket stor inverkan på hur den nationella infrastrukturen utvecklas, och till exempel vilka projekt som får EU-finansiering.

 

Trafiken handlar om helheter som behöver fungera. Det är därför viktigt att alla delar av trafiksystemet fungerar, också busstrafiken. Trafiklösningarna och -investeringarna hör till den offentliga sektorns centrala uppgifter. Fungerande trafiksystem och bra trafikleder underlättar var och ens vardag. De skapar också bättre förutsättningar för det regionala näringslivet och tillväxten, de ökar trafiksäkerheten och minskar på klimatutsläppen. Därför är trafikfrågorna så viktiga.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00