Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2023—2026

19.04.2022 kl. 14:35
Gruppanförandet framfördes av ledamot Mats Löfström

Ärade talman, regeringen har visat stark handlingskraft genom att snabbt fatta beslut om planen för de offentliga finanserna samtidigt som vårt samhälle stått inför den största prövningen på lång tid. Handlingskraften och ledarskapet skapar trygghet i dessa tider och visar att Finland har god beredskap, också på denna punkt. Det är också vad våra medborgare förväntar sig.

 

Regeringen har gjort rätt bedömning då satsningar i försvaret och landets säkerhet betonas. Det ändrade säkerhetspolitiska läget på grund av Putins och Rysslands brutala attack på Ukraina, innebär att även vi i Finland behöver stärka vår försvarsförmåga och stärka beredskapen ytterligare. Priset på säkerhet har gått upp. Priset om man inte gör de här satsningarna är ändå ännu högre, då det har att göra med känslan av trygghet i samhället, en trygghet som behövs både för vanliga finländare, men också för att våra företag ska kunna fatta långsiktiga investeringsbeslut i Finland med vetskap om att vi alltid slagit vakt om vår säkerhet och kommer fortsätta göra det också i det nya förändrade säkerhetsläget. Vi i Svenska riksdagsgruppen och SFP ger vårt fulla stöd till regeringens åtgärder som bridrar till att finländarnas trygghet säkerställs.

 

Regeringen har också höjt ambitionsnivån för grön omställning. Det är avgörande med tanke på klimatet, men även eftersom vi helt enkelt inte kan fortsätta vara beroende av rysk energi. Regeringen har sedan tidigare satt som mål att Finland år 2035 ska vara koldioxidneutralt. Nu gör vi ändringar som behövs för att bland annat försnabba tillståndsprocesserna för vindkraft. Det handlar om att agera långsiktigt. Regeringens stora åtgärdspaket för att påskynda investeringar i energi och utfasningen av fossila bränslen är precis det. Här finns stora möjligheter för vårt näringsliv men också utmaningar för vår arbetsmarknad då en grön omställning kräver ny yrkeskunskap. Men vi kommer att klara det. Att regeringen närmar sig sysselsättningsmålet på 75 procent är både viktigt och glädjande. Svenska riksdagsgruppen ser det som helt nödvändigt att vi målmedvetet fortsätter strävan efter en högre sysselsättningsgrad så att fler finländare får ett jobb. Det är ett viktigt verktyg för att balansera den offentliga ekonomin. Därför behöver målsättningen för sysselsättningen skruvas upp ytterligare samt fortsatta åtgärder vidtas. Här finns mycket vi ännu kan ta modell av från övriga Norden, på samma sätt som vi också är ett gott exempel för övriga Norden i andra frågor.

 

Ärade talman, Finland är ett litet land, och vi behöver fästa extra uppmärksamhet på att vi har ett företagarvänligt klimat. Det ska vara lockande att grunda företag och investera i Finland. Höjningen av statens forsknings- och utvecklingsfinansiering nästa år med 350 miljoner euro och införandet av ett skatteavdrag för små- och medelstora företag som satsar på forskning och innovation är ett mycket välkommet beslut. Innovationer skapar arbetsplatser, välfärd och tillväxt, därför stöder de landets framgång och konkurrenskraft.

 

Rysslands krig mot Ukraina syns också i en stigande inflation och höjda priser. Därför är tidigareläggningen av indexjusteringen av socialskyddsförmåner en viktig åtgärd för att värna om köpkraften hos de med allra lägst inkomst. För SFP har det alltid varit viktigt att också beakta den sociala rättvisan.

 

Regeringen har prövats av allvarliga kriser och externa chocker som vi aldrig hade önskat att få uppleva. Samtidigt har vi lyckats göra omfattande reformer, så som social-och hälsovårdsreformen, familjeledighetsreformen och förlängd läroplikt, för att hitta långsiktiga lösningar för vårt samhälle. Satsningar i barns- och ungas välmående samt kunnande är viktiga och därför stärker regeringen helt rätt finansieringsbasen för yrkesutbildningen med 50 miljoner euro. Kriget i Ukraina har lett till att över fyra och en halv miljon människor har flytt sitt hemland. De flyktingar som kommer till Finland ska erbjudas det stöd de behöver och barnen ska få gå i skola. Vårt samhälle ska vara öppet, inkluderande och tolerant.

 

Ärade talman, trots att våra strukturella utmaningar kvarstår, med en utmanande befolkningspyramid och försörjningskvot hanterar vi dagens allvarliga situation i skuggan av en global pandemi och krig i Europa. Besluten har inte varit lätta. Det handlar om att trygga välfärdssamhället även för kommande generationer utan att dra undan mattan för dagens trygghet i samhället, som behövs. Det är ansvarsfull politik.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50