Kriget påverkar oss alla

02.04.2022 kl. 13:08
För de flesta av oss är det svårt att föreställa sig krigets fasor och känslan av att tvingas lämna sitt hem och sin trygghet.

En människa på flykt är sårbar, trött och rädd. Sedan Ryssland anföll Ukraina har detta blivit verklighet för över 10 miljoner människor. En stor del av de ukrainska barnen, långt över fyra miljoner barn, har tvingats fly från sina hem.

 

De dryga 15 000 ukrainska flyktingarna i Finland behöver komma in och integreras i samhället så fort som möjligt. Regeringen arbetar på högvarv också med den här frågan. Vi är måna om att kommunerna ska ersättas för de kostnader som uppstår då de ser till att de ukrainska flyktingarna får ett hem.

 

Barnen som kommer hit behöver få känna sig trygga. Förutom att barnen så snabbt som möjligt ska få gå i skola behöver vi hitta lösningar inom småbarnspedagogiken så att de ukrainska barnen också kan få gå på dagis. I skrivande stund är det ännu oklart hur detta exakt ska skötas men regeringens budskap till kommunerna är klart: Integrera så bra som möjligt, vi söker lösningar för att ersätta kostnaderna.

 

Jag deltog nyligen i ett möte med ett stort antal justitie- och utrikesministrar från EU och hela västvärlden. Ukrainas justitieminister Denis Maliuska deltog också i mötet. Senast jag träffade honom var i Budapest förra hösten. Nu var stämningen betydligt allvarligare, men jag var glad att se honom.

 

Rysslands invasion av Ukraina är en grov kränkning av internationell rätt. Vid mötet diskuterade vi hur Internationella brottmålsdomstolens utredning i Ukraina kunde stödjas. Kriget i Ukraina framhäver Internationella brottmålsdomstolens betydelse som den enda internationella domstolen där grymma brottsförövare kan ställas till straffrättsligt ansvar. Krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten ska utredas och om anklagelserna visar sig vara grundade, ska de leda till åtal och straff.

 

För oss i regeringen betyder Rysslands krig mot Ukraina arbete på många olika fronter: Vi tar ställning till säkerhetspolitiska frågor, arbetar med stödpaket för till exempel transportbranschen och jordbrukarna som drabbas av den globala krisen och stöder Ukraina på alla tänkbara sätt. Den här veckan klarnade detaljerna i stödet på drygt 300 miljoner euro till jordbruket. Helheten innehåller åtgärder som snabbt ska stöda bönderna och den inhemska matproduktionen samt den gröna omställningen inom jordbruket. Nu i fredags fattade regeringen också beslut om beredningen av ett ca 75 miljoners kostnadsstöd för logistiksektorn.

 

Regeringens absolut viktigaste uppdrag är att säkra Finlands och finländarnas trygghet nu, i morgon och på lång sikt. Regeringen kommer därför att med en snabb tidtabell ge en redogörelse till riksdagen, med analyser av det nya säkerhetspolitiska läget som uppstått och olika säkerhetspolitiska alternativ. Jag och Svenska folkpartiet har redan en längre tid talat för ett Nato-medlemskap.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50