Mellan hopp och förtvivlan

28.03.2022 kl. 10:33

I drygt två år har vi levt med coronaviruset. Under pandemitiden har våra sociala kontakter minskat avsevärt. Också ministrarnas möjligheter att röra sig på fältet har varit begränsade. Människomötena ansikte mot ansikte har varit få.  

Igår hade jag glädjen att för första gången på länge göra ett tjänstebesök i Vasa. På agendan hade jag bland annat besök till Vasa förvaltningsdomstol och utsökningsverket. Bägge viktiga enheter i rättsvården. Det är alltid givande att på plats och ställe få diskutera aktuella frågor, och få en färsk lägesbild. Jag har saknat den här delen av mitt arbete mycket.

Förutom att jag har glädjen att fungera som landets justitieminister, är jag också Ålandsminister. Därför var det speciellt roligt att gästa språkbadsskolan Merenkurkun koulu med anledning av den Ålandsvecka som nu pågår i skolorna. En vecka som uppmärksammar 100-årsjubileet av Ålands självstyrelse. Det är härligt att möta barn och unga, lyssna till deras tankar och tillsammans fundera på hur samhället fungerar.

Igår var det också mycket upplyftande att för en stund få ta del av Pampas nationaldag. Den glädje studerande från hela Svenskfinland delade under det redan 30-åriga studentevenemanget gick inte att ta miste på. Våra unga har lidit oerhört av pandemin. Känslan av ensamhet har för många studerande stärkts i takt med att närstudierna och studieevenemangen inhiberades. De unga behöver nu få känna av friheten från restriktionerna, få skratta och dela roliga upplevelser tillsammans. Att vi människor åter kan träffas är viktigt för vårt välmående.

Samtidigt som vi njuter av att samhället öppnat upp, ska vi vara medvetna om att coronaviruset fortfarande finns bland oss. Många insjuknar nu och vår sjukvård är belastad. Regeringen har ändå inga tankar på att återinföra restriktioner. Det kunde ytterligare förlänga pandemin. Däremot är det fortfarande viktigt att iaktta försiktighet och agera ansvarsfullt i förhållande till andra.
 

Kriget i Ukraina berör oss varje dag. Det överskuggar också just nu allt det arbete regeringen gör. 

Putin och Ryssland bär ansvar för all den grymhet som Ukraina och dess invånare utsätts för. Rysslands agerande är så brutalt och så hänsynslöst att vi inte sett något liknande sedan andra världskriget. Miljontals människor flyr sitt hemland, de flesta kvinnor och barn. Krigets kalla ansikte visar sig varje dag i våra tv-rutor och på sociala medier. Den humanitära katastrofen är ett faktum. Det finns mycket som tyder på att krigsbrott begåtts i Ukraina.

Finländarna har visat stor vilja att hjälpa och ta emot flyktingar från Ukraina. Regeringen har också slagit fast att kommunerna ska ersättas för de kostnader för inkvartering och boende som uppstår. Exakt modell klarnar snart.
 

I torsdags deltog jag i ett möte med ett stort antal justitie- och utrikesministrar från EU och hela västvärlden. Ukrainas justitieminister Denis Maliuska deltog också i mötet. Senast jag träffade honom var i Budapest förra hösten. Nu var stämningen betydligt allvarligare, men jag var glad att se honom.

Rysslands invasion av Ukraina är en grov kränkning av internationell rätt. Vid mötet diskuterade vi hur Internationella brottmålsdomstolens utredning i Ukraina kunde stödjas. Kriget i Ukraina framhäver Internationella brottmålsdomstolens betydelse som den enda internationella domstolen där grymma brottsförövare kan ställas till straffrättsligt ansvar. Krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten ska utredas och om anklagelserna visar sig vara grundade, ska de leda till åtal och straff.

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister och partiordförande, SFP

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00