Mellan hopp och förtvivlan

28.03.2022 kl. 10:33

I drygt två år har vi levt med coronaviruset. Under pandemitiden har våra sociala kontakter minskat avsevärt. Också ministrarnas möjligheter att röra sig på fältet har varit begränsade. Människomötena ansikte mot ansikte har varit få.  

Igår hade jag glädjen att för första gången på länge göra ett tjänstebesök i Vasa. På agendan hade jag bland annat besök till Vasa förvaltningsdomstol och utsökningsverket. Bägge viktiga enheter i rättsvården. Det är alltid givande att på plats och ställe få diskutera aktuella frågor, och få en färsk lägesbild. Jag har saknat den här delen av mitt arbete mycket.

Förutom att jag har glädjen att fungera som landets justitieminister, är jag också Ålandsminister. Därför var det speciellt roligt att gästa språkbadsskolan Merenkurkun koulu med anledning av den Ålandsvecka som nu pågår i skolorna. En vecka som uppmärksammar 100-årsjubileet av Ålands självstyrelse. Det är härligt att möta barn och unga, lyssna till deras tankar och tillsammans fundera på hur samhället fungerar.

Igår var det också mycket upplyftande att för en stund få ta del av Pampas nationaldag. Den glädje studerande från hela Svenskfinland delade under det redan 30-åriga studentevenemanget gick inte att ta miste på. Våra unga har lidit oerhört av pandemin. Känslan av ensamhet har för många studerande stärkts i takt med att närstudierna och studieevenemangen inhiberades. De unga behöver nu få känna av friheten från restriktionerna, få skratta och dela roliga upplevelser tillsammans. Att vi människor åter kan träffas är viktigt för vårt välmående.

Samtidigt som vi njuter av att samhället öppnat upp, ska vi vara medvetna om att coronaviruset fortfarande finns bland oss. Många insjuknar nu och vår sjukvård är belastad. Regeringen har ändå inga tankar på att återinföra restriktioner. Det kunde ytterligare förlänga pandemin. Däremot är det fortfarande viktigt att iaktta försiktighet och agera ansvarsfullt i förhållande till andra.
 

Kriget i Ukraina berör oss varje dag. Det överskuggar också just nu allt det arbete regeringen gör. 

Putin och Ryssland bär ansvar för all den grymhet som Ukraina och dess invånare utsätts för. Rysslands agerande är så brutalt och så hänsynslöst att vi inte sett något liknande sedan andra världskriget. Miljontals människor flyr sitt hemland, de flesta kvinnor och barn. Krigets kalla ansikte visar sig varje dag i våra tv-rutor och på sociala medier. Den humanitära katastrofen är ett faktum. Det finns mycket som tyder på att krigsbrott begåtts i Ukraina.

Finländarna har visat stor vilja att hjälpa och ta emot flyktingar från Ukraina. Regeringen har också slagit fast att kommunerna ska ersättas för de kostnader för inkvartering och boende som uppstår. Exakt modell klarnar snart.
 

I torsdags deltog jag i ett möte med ett stort antal justitie- och utrikesministrar från EU och hela västvärlden. Ukrainas justitieminister Denis Maliuska deltog också i mötet. Senast jag träffade honom var i Budapest förra hösten. Nu var stämningen betydligt allvarligare, men jag var glad att se honom.

Rysslands invasion av Ukraina är en grov kränkning av internationell rätt. Vid mötet diskuterade vi hur Internationella brottmålsdomstolens utredning i Ukraina kunde stödjas. Kriget i Ukraina framhäver Internationella brottmålsdomstolens betydelse som den enda internationella domstolen där grymma brottsförövare kan ställas till straffrättsligt ansvar. Krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten ska utredas och om anklagelserna visar sig vara grundade, ska de leda till åtal och straff.

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister och partiordförande, SFP

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15