ÖT: Vaccinet - den bästa julklappen

24.12.2021 kl. 10:00

Julen står för dörren. Riksdagen har godkänt budgeten för 2022 och ett nytt år börjar snart. De senaste dagarna har nyhetsflödet ändå dominerats av coronanyheter. Det envisa covid-19 viruset som vi för två år sedan knapp hade hört talas om, är en fortsatt envis objuden gäst i vårt land och i vår värld. Något som vi dessvärre kan få lära oss att leva med.

Det nya s.k. omikron viruset dök upp som gubben i lådan, precis då vi tyckte att vi börjat få någorlunda ordning på läget. Coronapasset hade tagits i bruk och vi hann under hösten glädjas åt att kunna samlas, gå på konserter, teater, idrottstävlingar och mycket mer. Den nya virusvarianten visade sig spridas snabbt och det är bara en tidsfråga när den är det dominerande viruset också hos oss. Många europeiska länder där antalet smittade räknas i tiotusental per dag, har gått in för strikta nedstängningar.

För varje dag vet vi också lite mer om den nya varianten. Tack och lov verkar den inte medföra allvarligare sjukdom än delta-varianten, men det är helt klart att den som inte har tagit vaccin riskerar insjukna mycket svårt. Vi måste därför ta situationen på stort allvar. Då vårdavdelningarna fylls av covid-patienter leder det till att patienter med andra sjukdomar kan komma i kläm och planerade operationer flyttas fram. Därför behöver vi göra mer för att stärka vår gemensamma motståndskraft mot viruset. Därför är det också så viktigt att nu fortsätta vaccinera så att mänskor kan få sin tredje dos och så att de som inte ännu har något vaccinskydd skulle skaffa sig det.

Jag har stor förståelse för att många börjar vara utleda och trötta på situationen, det är vi alla, också vi ministrar. Men vi ska inte kasta yxan i sjön nu. Vi ska ta fram kämpaglöden än en gång, och tänka att det kunde vara värre. Vi orkar nog lite till.

På grund av det allvarliga läget var regeringen på tisdag tvungen att fatta ett antal tunga beslut. För mig och SFP har ledstjärnan hela tiden varit att de åtgärder som görs, ska ha effekt och vara motiverade samt att barnen och de unga ska undantas begränsningar så långt som möjligt.  Jag är därför glad att regeringen kunde enas om att den grundläggande utbildningens och andra stadiets närundervisning inte kommer att begränsas.

Däremot beslöt regeringen att gränsövervakning återinförs temporärt vid våra inre gränser den 28.12 för en tid på ca tre veckor. Restaurangernas öppethållningstider kommer också att begränsas. Från och med den 24.12 slutar utskänkningen med coronapass kl. 21 och restaurangerna ska stänga kl. 22. Och från med den 28.12 måste  utskänkningen på alla s.k. utskänkningsrestauranger avslutas kl. 17 och dessa restauranger stänga kl. 18. Kundplatserna begränsas till max. 50 procent. I dom s.k. matrestaurangerna  måste utskänkningen avslutas kl. 17 och restaurangerna ska stängas senast kl. 20.  Mellan kl. 18-20 är det endast tillåtet att ha öppet med coronapass. Kundplatserna begränsas till max. 75 procent.  Det här betyder således att det inte kommer att vara 1000 personer på Stadshotellet på juldagen.

Såhär inför jul finns det ändå mycket att glädjas över. Finland har fått en ny nationalspråksstrategi, hushållsavdraget höjs nästa år, sysselsättningsläget är betydligt bättre och ekonomin växer igen. Lokalt och regionalt i Jakobstads- och Karlebyregionen ser vi hur viktiga väg- och andra infrastrukturprojekt färdigställs, bland annat förbättringar på riksväg 8 och Edsevökorsningen. Och det viktigaste av allt. Vi får leva i ett land med fred. Med dessa ord önskar jag er alla läsare en god och fridfull jul och ett gott nytt år!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15