Det ryska olje- och gasberoendet

25.03.2022 kl. 14:05
Europa som helhet är beroende av den ryska oljan och gasen på ett sätt som är svårt att ersätta över en natt.

I backspegeln är det ganska obegripligt att se vilka energipolitiska beslut, utan nästan någon koordinering, som fattats i de europeiska länderna de senaste tio åren. Det är lätt att säga att man aldrig hade kunnat tro att det skulle kunna gå så här illa, men varningssignalerna har ju ljudit länge, men man har valt att inte tro på allvaret. Det är så klart alltid lätt att vara efterklok men gasröret Nordstream 2 är ett illustrerande exempel. Ryssland annekterade Krim och delar av östra Ukraina i februari 2014. Året efter skrev ett tyskt konsortium på kontraktet för Nordstream 2, trots högljudda protester från Baltikum, Polen och Ukraina om de säkerhetspolitiska riskerna.

De europeiska gaslagren var i vintras på den lägsta nivån i mannaminne. Många oroade sig över att den låga nivån var tecken på att Ryssland skulle göra något i Ukraina, för att sedan använda tillgången på gas som utpressning. Samtidigt beslutade Tyskland, som är en av de länder som är mycket beroende av rysk gas, att vid årsskiftet stänga tre av sina sex sista kärnkraftverk. Beslutet var riskabelt även utan en rysk invasion i Ukraina knappt två månader senare.

Under vinterns alla varningar konstaterade många att Ryssland alltid uppfyllt sina avtalsenliga förpliktelser, också under kalla kriget. Det var ingen som då såg ett så här allvarligt scenario där det inte handlar om säkerheten på tillgången, utan att man inte vill köpa eftersom man då indirekt finansierar Putins krig i Ukraina. För att undvika rysk olja och gas måste vi köpa mer från andra länder. Det kommer bli svårt att ersätta de stora volymerna också utan att Ryssland försvårar det arbetet. Häromdagen beslöt Ryssland i praktiken att stänga den kaspiska oljeledningen som normalt transporterar 2/3 av Kazakstans oljeexport, men som går igenom Ryssland till en rysk hamn i Svarta havet. Anledningen var ”stormskador” på hamnen. Ryssland är också medlem av oljekartellen Opec och har påverkningsmöjligheter gentemot Iran och arbetet med att få ett nytt avtal med landet (då Trump rev upp det gamla under sin tid som USA:s president).

Riksdagen ordnade i tisdags en aktualitetsdebatt om energiläget. I Finland och på Åland är vi inte lika beroende av rysk gas, men nog av rysk olja. För energiproduktion har vi en bra försörjningsberedskap i synnerhet då det nya kärnkraftverket Olkiluoto 3 äntligen är färdigt precis i grevens tid. Kraftbolaget Fortum har meddelat att man ansöker om förlängda tillstånd för kraftverken i Lovisa. Mycket vindkraftssatsningar har också gjorts som nu producerar el. Mer är på gång. Det åländska projektet Långnabba kunde i efterhand inte ha haft bättre tajming än det har.

På Åland borde vi titta på ytterligare, och mindre, vindprojekt som i praktiken kunde förverkligas snabbare. För det är den förnyelsebara energin som måste bryta vårt gas- och oljeberoende, och det arbetet kommer och måste försnabbas ytterligare. Den mest miljövänliga energin (som också är billigast) att producera är den som aldrig används. Att spara energi genom energieffektiv teknik (ex bergvärme i stället för oljepanna) eller aktiva val är av yttersta vikt för att minska förbrukningen och hantera den utmaning vi står inför. För vår del kommer den vara mycket mer utmanande för drivmedel än för el.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00