Responsdebatt om redogörelsen för den inre säkerheten

16.03.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hölls av ledamot Mikko Ollikainen

Ärade talman, arvoisa puhemies, när vi ett halvt år sedan debatterade redogörelsen för den inre säkerheten kunde vi knappast föreställa oss att utrikes- och säkerhetspolitiska situationen i Europa skulle se så annorlunda ut idag. Det spända läget betyder samtidigt att frågor kring den inre säkerheten är i dagens läge, om möjligt, ännu viktigare.

 

Ärade talman, vår finska demokratiska rättsstat innehåller ett mycket viktigt element – nämligen tillit. Det har varit grunden för tryggheten i vårt samhälle men också en av nyckelfaktorerna för vår framgång. Förtroendet bygger på att människor behandlas jämlikt och rättvist, att brottsutredningar framskrider inom skäliga tider och att medborgare får sitt ärende behandlat i en oberoende domstol. Generellt sett hyser vår befolkning ett gott förtroende för våra myndigheter. Det är något som vi i Finland ska fortsätta värna om, men vi behöver också bygga på förtroendet hos de grupper där förtroendet är lägre. Det stärker vårt samhälle.

 

SFP och Svenska riksdagsgruppen vill betona att medborgarnas känsla av trygghet är viktig. Det är väsentligt att människorna upplever att hjälp finns till handa när det behövs, och att människor blir både hörda och sedda. Det ska satsas på. Även säkerhetsmyndigheterna spelar sin viktiga roll och finländare uppskattar att polisen syns ute i gatubilden. Exempelvis i Pargas har man svarat på efterfrågan av närpolispatrullering genom att återinrätta bypoliser. Detta kunde man enligt mig tillämpa även på andra ställen. Samtidigt får vi inte glömma att satsa på indirekta trygghetsskapande åtgärder. Vi ska främja delaktighet i samhället, jämlikhet mellan könen, trygga en god utbildning åt alla barn och unga, bekämpa att inlärningsklyftorna växer och motarbeta rasism och all sorts diskriminering. Det är helheten av åtgärder som spelar en avgörande roll, eftersom vi vet att socialt illamående och utslagning är risker för den inre säkerheten.

 

Ärade talman, just nu ser vi en stigande inflation, höjda el- och bensinpriser och dessutom förväntas matpriserna också gå upp. I dagens värld är vi väldigt beroende av varandra när det kommer till handel och logistikkedjor. Därför är det mycket bra att redogörelsen också har lyft upp det breda temat försörjningsberedskap. Finlands geografiska läge och vårt beroende av fungerande sjötransporter innebär att vi sedan länge har varit tvungna att verkligen fundera hur vi kan trygga vår försörjningsberedskap vid eventuella störningar. Dessutom har den pågående coronapandemin gett oss värdefull erfarenhet över hur vårt hälsovårdssystem svarar på kriser. Att regeringen nyligen tillsatte en ny ministerarbetsgrupp med fokus på beredskap är ett viktigt initiativ med tanke på koordineringen av åtgärder. Svenska riksdagsgruppen och SFP anser det dessutom nödvändigt att vi i efterhand noga analyserar lärdomarna från pandemin.

 

Ärade talman, vi behöver också vara på alerten med den ökade informationspåverkan som sker i världen. Under pandemin har vi skådat spridningen av konspirationsteorier. Fenomenet strävar efter att skapa klyftor och misstro mellan oss människor och i förhållande till myndigheter och beslutsfattare. Därför ska myndigheterna ha tydliga strategier för att motarbeta problemet, men också företag inom sociala medier har ett speciellt ansvar. I Finland har vi ett starkt utbildningssystem och mediekompetens - det ska upprätthållas och utvecklas.

 

Ärade talman. En av de mest centrala frågorna för den inre säkerheten handlar om att trygga verksamhetsförutsättningarna för myndigheterna som står i nyckelposition. Det handlar om att myndighetsnätverket som består av polisen, gränsbevakningen, räddningsväsendet, nödcentralsverket, tullen och migrationsverket ska alla kunna fungera på det bästa möjliga sättet. Samma gäller myndigheterna inom justitieförvaltningen. Det hela handlar om vår rättsvårdskedja, som är central. I det här sammanhanget är det grundläggande att inse, att alltid när vi ökar resurser hos exempelvis polisen behöver resurser också ökas hos åklagar- och brottspåföljdsmyndigheten och domstolsväsendet. Det är alltså helheten som är viktig. Därför ger Svenska riksdagsgruppen sitt fulla stöd till att finansieringsbasen ska tryggas långsiktigt över valperioderna.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15