Priset för vår nya värld

10.03.2022 kl. 06:24
Det går inte att koncentrera sig och vara fullständigt fokuserad just nu.

Hur mycket jag än försöker så går ändå tankarna till Ukraina. Även om vardagen här i Finland så gott som rullar på som vanligt, flyger tankarna med jämna mellanrum iväg till Ukraina. Trots mediaflödet om det krigsdrabbade landet är det fortfarande svårt att greppa att det här händer i dagens samhälle. Ukraina befinner sig i en enorm humanitär kris och antalet flyktingar växer för varje dag. Det är hjärtskärande nyheter vi får ta del av. Det är fruktansvärda nyheter vi nås av. Mitt mammahjärta blöder och en tår trillar ner för kinden samtidigt som jag passar på att krama mina egna barn – lite extra intensivt och lite, lite längre. Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag får vara just här, just nu även om jag vet att hela världskartan ritats om och den stabila grund av fred vi trodde vi stod på har raserats. Världen har för alltid förändrats.

Då Putin blottade krigets kalla ansikte – som president Niinistö så väl uttryckte – blottade medborgare runtom i Finland och i västvärlden den starka hjälpvilja som finns. Föreningar, städer och privatpersoner stöder Ukraina genom penninginsamlingar, klädinsamlingar, det samlas in mat och andra förnödenheter och det ordnas transporter för att hjälpa till. Många privatpersoner är redo att öppna upp sitt hem för ukrainska flyktingar. Det är en tröst mitt i allt elände att se alla godhjärtade människor och den enorma medmänskligheten. Att få göra något konkret dämpar den ångest många av oss känner.

Det behövs mycket akut hjälp på många olika plan. Hjälporganisationer gör ett fantastiskt arbete på plats och ställe och det som de mest behöver nu är pengar.  Viktigast är förstås att barn och vuxna som flyr kriget nu får komma till en varm säng, få tak över huvudet och få i sig mat och eventuella mediciner som de behöver. Samtidigt måste vi komma ihåg att flyktingarnas liv har förändrats totalt. De har lämnat allt de har bakom sig. Deras liv har slagits i spillror.  Vi har alla säkert sett bilder av sönderbombade städer, ruiner och rasmassor. Även om kriget skulle ta slut har de ukrainska flyktingarna sannolikt inget hem att återvända till. Bostäder, skolor, sjukhus, kontor, vägar – ja all infrastruktur måste byggas upp på nytt. Samtidigt som vi förbereder busstransporter och möblerar om i hemmen måste vi också förbereda oss på att det kan ta länge innan de ukrainska flyktingarna eventuellt kan återvända till sitt hemland. Vi måste erbjuda dem mer än tillfälligt skydd. Vi måste erbjuda dem ett nytt hem.

Mycket förändrades över en natt för två veckor sedan då Putin valde att invadera Ukraina. Det finns ingen återvändo och ingen återväg till det som varit. Även om kriget förhoppningsvis snart – riktigt snart – skulle ta slut kommer hela vår värld att vara förändrad. Konsekvenserna av kriget kommer att börja synas också här hos oss och vi måste förbereda oss på förändringar. Bestående förändringar. Över en natt ritades världskartan om. Ryska produkter bojkottas och väletablerade handelsnätverk har plötsligt kapats av. Vi ser bolag efter bolag som meddelar att de lämnar Ryssland och vi befinner oss i ett läge där nya samarbeten och nya rutter tas i bruk. Det är klart att dessa åtgärder har en effekt på vårt samhälle. Också här i Finland kommer vi att känna av detta i form av höjda bränslepriser, höjda livsmedelspriser och störningar i exporten. Frågan är; vilket pris är vi beredda att betala för att agera etiskt och moraliskt rätt? Vilket pris är vi beredda att betala för att upprätthålla starka strukturer som jobbar för en stabilare och fredligare värld? Vilken blir prislappen för att utplåna den form av diktatorskap och grymhet vi ser i öst? Den högsta prislappen har redan det ukrainska folket betalat.

Vi lever i en situation där mycket är osäkert. Ingen vet hur det här kriget kommer att fortsätta, hur länge eller hur vårt Europa ser ut i framtiden. Det vi vet är att i Ukraina strider man nu för hela Europa. För de värderingar som vi i västvärlden upplever viktiga. Ska man se något gott i denna fruktansvärda situation ser vi ett enat Europa. De grundvärderingar som EU:s föregångare en gång i tiden grundats på är minst lika aktuella ännu idag.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15