Tiden före kriget kommer inte tillbaka.

08.03.2022 kl. 13:00
Händelserna från kriget i Ukraina känns i både kropp och själ.

Det är svårt att glädja sig åt egna saker i vardagen då kriget suger ur ens känslor då man ser bilder på pappor som lämnar sina barn för att åka till fronten, eller berättelsen om små barn som dödats eller om ett tvillingpar som föddes för att nästan omedelbart bli föräldralösa. Krig är obeskrivligt hemskt. Putin borde stoppa det meningslösa dödandet som redan tagit flera tusentals liv, och satt över en miljon människor på flykt från sina hem.
Kriget får också enorma ekonomiska konsekvenser. Inga pengar kan ersätta de människoliv och det lidande som nu sker, men det ekonomiska priset kan ha en betydande inverkan för att få slut på kriget. Sanktionerna mot Ryssland är de hårdaste som någonsin införts mot en betydande ekonomi, och de har kommit snabbare än nästan alla hade förväntat sig. Ryssland är inbäddat i den västerländska ekonomin. Även om vi i väst är och har varit beroende av rysk olja och gas är Ryssland ännu mer beroende av oss. För trots sin enorma geografiska storlek är Rysslands ekonomi bara i samma storlek som Spanien.

Alla världens länder har inte och kommer inte sluta handla med Ryssland. Exempelvis Kina och Indien har inte klippt banden på samma sätt som vi, men oavsett kommer bortfallet i handeln med väst och sanktionerna bli en enorm chock för landets ekonomi. Det kommer också innebära kostnader för oss, inte i samma klass, men ändå kännbara. Det är ändå ett billigt pris att betala för att förhoppningsvis i framtiden få leva i fred och säkerhet.
Den ryska rubeln har tappat i värde. Moskvabörsen var stängd hela förra veckan och man vet inte när, eller om, den öppnar igen. Ryssland har byggt upp stora reserver, men en betydande del av dem har blivit frysta i exceptionella sanktioner mot Rysslands centralbank. Vid sidan av sådana åtgärder har enskilda företag beslutat att temporärt eller permanent stänga sina verksamheter i Ryssland samt sluta handla för att inte indirekt finansiera kriget. Den internationella flygtrafiken har nästan helt upphört till landet, liksom flera fraktrederiers transporter.

Krig är dyrt att föra och det kommer börja kännas mycket snart, både direkt och indirekt. Döda soldater, brist på vissa produkter, ransoneringar och en kraftig ekonomisk nedgång som kommer kännas i hela det ryska samhället.
Putin har försökt hålla kriget så hemligt som möjligt för sina medborgare, men det är nu omöjligt att mörka. Därför stängs de få oberoende medierna som varit kvar och lagen hotar med 15 års fängelse för den som uttrycker sig kritiskt. Det har gjort att nästan alla internationella korrespondenter lämnat landet samtidigt som sociala medier som Facebook och Twitter stängts.
Det går tyvärr nästan enbart att se flera olika scenarion av ytterligare försämringar än det är att se vägar ut ur det här.
För även om Ryssland skulle sluta kriget och dra tillbaka sina trupper, vilket är prioritet nummer ett, så kommer relationerna inte återgå till det normala. Misstänksamheten mot Putin och hans regering är så enorm att det inte finns någon väg tillbaka till det som varit så länge han är vid makten. Stabilitet kunde nås, men de enorma förändringarna i Europa som kommit igång både gällande försvarssäkerhet och energisäkerhet kommer inte ändra riktning oavsett utvecklingen i Ukraina. Tiden före kriget är ett avslutat kapitel.

Det är alldeles uppenbart att det varit enorma förluster för Ryssland i Ukraina. Ingen vet dock vilken Putins långsiktiga plan har varit och är tillsammans med de våghalsiga risker han visat sig redo att ta. Ingen vet hur det kommer sluta i Ukraina och vad som hade varit eller är näst på hans lista, samt hur långt han är redo att gå och om förluster påverkar honom. Det gör det hela så farligt.
Vi förlitar oss på ett sätt nu på ukrainarnas mod för att rädda västs och demokratiernas framtid. Vi måste säkerställa deras.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15