Kriget i Ukraina förändrar Europa i grunden

28.02.2022 kl. 07:40
Tecknen på Rysslands attack på Ukraina var många. Ändå kom den, och dess stora magnitud, som en överraskning for de flesta.

Krig kommer alltid plötsligt och det ar naturligt att inte vilja tro att det ska hända.
Den 24 januari sände jag ett meddelande till en vän som tidigare varit statssekreterare i försvarsministeriet: "Vad tror du? Smäller det snart i Ukraina? Konstig känsla i kroppen idag att det snart gör det och gör det ordentligt. Hoppas magkänslan ar fel!"


Tecknen hade varit många och skulle bli ännu fler. Mängden gas som Ryssland levererade till Europa var lågt och man fyllde inte på gaslagren som normalt for vintern. Nivåerna var redkordlåga. Samtidigt flyttade man mer och mer styrkor till Ukrainas gräns och piskade upp retoriken med omöjliga ultimatum på väst. Uppladdningen var så omfattande och dyr att oberoende bedömare konstaterade att den såg identisk ut med riktiga krigsförberedelser, vilket det ju var.


Ryssland drog sedan i gång stora manövrar och tidigarelade en övning av landets kärnvapenstyrkor. Inte minst den enorma övningen i Belarus och att man inte lämnade landet efter övningen, som man sagt, var ett allvarligt sent varningstecken samt att man reste en pontonbro over floden Pripyat fyra kilometer från Ukrainas gräns, som blev känt åtta dagar innan attacken.

Putin hade veckan innan tagit hem sin superyacht, värderad till over 100 miljoner dollar, från Tyskland till Kaliningrad (mitt i vintern!). Rysslands banker importerade dubbelt mer utländsk valuta i kontanter i december än vanligt samtidigt som Ukraina drabbades av hackerattacker och underrättelsetjänster från USA och Storbritannien varnade for exakt det som skulle hända och till vilket Ryssland blånekade. Ännu fler tecken fanns.
Dagen innan attacken fick riksdagen ta del av olika scenarion. De var mycket pessimistiska och var i praktiken olika scenarior av mörkt. Trots det, och trots att jag i en månad hade haft en kuslig känsla i magen, ville jag ändå tro på att det inte skulle hända.
Anledningen till det var att jag i likhet med så många andra hade så svårt att se vad Ryssland skulle vinna på en attack på Ukraina i någon form. Det skulle inte vara rationellt, och just därför ar den så farlig för hela Europa. För oavsett hurudan skala av attack som skulle kommit så skulle den ha mötts av sanktioner. Regionerna Donetsk och Luhansk, for att inte tala om Krim är heller inga guldgruvor for Ryssland. Tvärtom. Ryssland har behövt plöja ner massor med pengar där.
I synnerhet en omfattande attack på Ukraina kändes ännu mer avlägset på grund av landets blotta storlek. Det ar enormt geografiskt för att inte tala om befolkningsmässigt med sina drygt 40 miljoner invånare.

Ukraina har sina egna problem med både korruption och governance, men till skillnad från Ryssland ar det en öppen demokrati med fri press och ett medborgarsamhälle. Man är ett land som med egen fri vilja valt att orientera sig mot väst, inte med tvång utan av önskan. Kanske var det just det som skrämde Putin. Om Ukraina klarar utvecklingen till en riktig demokrati kan hans utveckling av Ryssland vara hotad inifrån av människor som vill ha förändring.
Putins riktiga motiv och slutmål ar ännu okända, men det förbryllar eftersom priset och risken blir så extremt hög for något som inte uppenbart är geopolitiskt rationellt.

Attacken på Ukraina har enat väst och Europa på ett sätt som såg osannolikt ut for ett år sedan. Att det skulle bli sanktioner var det ingen tvekan om, men de sanktioner som nu kommer ar hårdare och snabbare införda än man realistiskt hade kunnat förvänta sig.
Centralt for det har varit Tysklands historiska helomvändning i Rysslandspolitik. Tyskland som for en månad sedan provocerade Ukraina med att sända 5000 hjälmar då andra sände vapen och ammunition, och som varit mycket försiktiga gentemot Ryssland och varit emot att blockera SWIFT, har nu godkänt en sådan blockering samt i helgen sänt 1000 pansarvarnsvapen och 500 luftvärnsrobotar till Ukraina. Man godkände plötsligt också export av nio tysktillverkade artillerikanoner som Estland redan en månad önskat skicka, men behövt tillverkarlandets godkännande. Dessutom meddelade Tyskland igår att man kommer satsa 100 miljarder euro extra på sitt försvar.
Nu blir det inte bara mer sanktioner mot SWIFT utan hårda tag också mot den ryska centralbanken. Dessutom stängs mer av luftrummen over Europa för allt ryskt flyg.
De införda sanktionerna kommer bli mycket dyra for Ryssland, for Europa och for Finland. Därför hade Ryssland kanske inte förväntat sig att de skulle komma så hårt och så snabbt. Putins aggression ar dock så allvarlig for Europa att hårda och dyra sanktioner behövs och är ett billigt långsiktigt pris att betala for att på sikt få leva i fred och trygghet.

Säkerhet och fred i Europa har fått ett dyrare pris som vi måste vara redo att betala. En utökad militär konflikt som kräver ännu fler människoliv är ett pris som inte kan mätas i pengar. Därför är sanktioner ett pris vi måste betala samtidigt som vi i väst fortsätter stöda Ukraina med försvarsmaterial, pengar, humanitär hjälp, diplomati och övrigt stöd.
Det stöd som kommer av enskilda företag, organisationer, idrottsklubbar och enskilda opionsbildare har också stor betydelse. Det finns massor med exempel som förtjänar beröm och som vittnar om stort civilkurage.
Användning av vapenmakt for att lösa tvister måste vara oacceptabelt. Rysslands allvarliga brott mot internationell lag kommer få stora och långvariga konsekvenser i hela Europa. Vi har bara sett början.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15