Riksmötets öppningsdebatt 8.2.2022

08.02.2022 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz.

Ärade talman,

I framtiden kommer lärare att berätta för sina elever om tiden då coronakrisen överraskade världen. Man kommer att göra filmer om hur bra livet var när år 2020 inleddes och hur osäkerheten invaderade vår vardag bara några månader senare. Man kommer att skriva böcker om de beslut som Europeiska unionen, Finlands regering och enskilda företag och individer gjorde.

Ärade talman,

Denna regeringsperiod kommer i historieskrivningen att präglas av coronapandemin. Men trots pandemin har denna regering lyckats med att genomföra flera förändringar som ingen annan regering trots försök tidigare har lyckats med. Industrins elskatt har sänkts till EU:s miniminivå, en reform som är avgörande för Finlands konkurrenskraft. Regeringen har inte höjt skatten på arbete eller företagsbeskattningen. Däremot har vi fått till stånd ett två-årigt försök med höjt hushållsavdrag, det här är en fråga som SFP tagit initiativ till och drivit framgångsrikt.

Familjeledigheterna – som vi i SFP länge har arbetat för - har nu förnyats. Läroplikten har förlängts. Också de tidigare regeringarnas sisyfosarbete, social- och hälsovårdsreformen, ja den har vi också rott i land.

Vi i SFP och i Svenska riksdagsgruppen arbetar för en framtid, där samhället tar hand om de svaga och stöder dem som behöver hjälp – samtidigt som både individer och företag har frihet och möjlighet att växa och förverkliga sig själva i en trygg omgivning. Vi har åstadkommit viktiga förändringar som medför till exempel att alla barn har igen subjektiv rätt till småbarnspedagogik, att offren för människohandel får bättre skydd och att en äldreombudsman bevakar de äldres intressen.

Nu är det dags att vi slutför vårt arbete.

 

Ärade talman,

De ekonomiska realiteterna väcker mycket diskussion här och i världen. Vi har ett stort underskott i vår budget och det råder osäkerhet vad gäller inflation och räntor. Därför ska fokus nu läggas på att stärka ekonomin – samtidigt som vi skapar välfärd. Coronapandemin har lämnat djupa spår i vårt samhälle som vi måste ta itu med – men det är också vårt ansvar att säkerställa att Finlands ekonomi är på en hållbar kurs.

Ärade talman,

Vi vet alla hur viktigt det är att ha arbete, att ha inkomster och att ha ägarskap över sitt eget liv. Många vet likaså hur viktigt det är för en kommun, en myndighet eller ett företag att ha tillgång till arbetskraft. SFP vill se lösningar som möjliggör flexibilitet i vardagen, som gör det mera lockande att ta emot även kortvariga jobb och som minskar på byråkratin vid anställning av personal. Denna regering har redan fattat fler beslut som främjar sysselsättningen än den föregående regeringen. Nu på våren fattar vi ännu fler. Vi ska medvetet fortsätta jobba mot en sysselsättningsgrad på 80 procent.

 

Ärade talman,

År 2019 kom denna regering överens om flera viktiga åtgärder som vi ännu har att förverkliga. Nu är det dags att få dem i mål utan att vi sänker ribban. Vi ska förnya lagstiftningen kring sexualbrott. Vi ska stärka det nordiska samarbetet inom flera sektorer. Vi ska förnya lagstiftningen kring Ålands självstyrelse. Också lagen om Sametinget ska vi förnya.

Målsättningen denna regering har är att Finland ska vara klimatneutralt före 2035. Det målet är ambitiöst men nödvändigt. Diskussionerna kan bli utmanande när flera olika intressen ska vävas ihop, men det centrala är att vi bär vårt ansvar, både i förhållande till vår omvärld och som beslutsfattare som representerar folket. Också här är det skäl att se den stora bilden. Priset för att inte göra tillräckligt är högt.

 

Ärade talman,

Säkerhetspolitiken har med goda skäl diskuterats den senaste tiden. Situationen är oroväckande. Finlands linje är stabil. Men stabilitet, är inte samma sak som att inget förändras, om världen förändras.

Och det helt klart, precis som republikens president mycket tydligt fört fram, att Finland själv avgör om vi vill ansöka om medlemskap i NATO eller inte. Det är skäl att sannfinländarna också kommer ihåg den principen, i alla situationer.

I varje stund måste vi överväga vad som är ändamålsenligt, vilken situation som vore den bästa för landet. I varje stund måste också vi förbise stunden, och se på utvecklingen i ett längre perspektiv. Vad leder nuvarande situation till? Var vill vi se oss? Och efter det ska vi långsiktigt arbeta mot det målet. Samarbetet med Sverige och de andra nordiska länderna har en central roll såväl som prosesser kopplade till EU:s strategiska kompass. Ett inträde i Nato sker inte över en natt. För att vi ska nå en samsyn är det viktigt att föra en gedigen diskussion om ärendet.

 

Ärade talman,

Vi kan tillsamman göra mycket så att Finland står på en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar grund. Det är upp till oss att politiken är långsiktig. Snabba vinster får inte vara någons prioritet, utan vi ska alla bära vårt gemensamma ansvar – som folkets representanter, som riksdagsledamöter. 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50