Ett frö har såtts till att uppdatera grundlagen

04.02.2022 kl. 09:07
Valperiodens sista riksmöte är öppnat av republikens president Sauli Niinistö och av nyvalde talmannen Matti Vanhanen.

Både Niinistö och Vanhanen höll två utmärkta tal under öppningen. Talen är traditionellt mycket intressanta som det lönar sig att lyssna noga på. Vanhanens tal bjöd kanske på den största överraskningen då han sådde ett frö till en diskussion kring om det finns ett behov av att under nästa valperiod uppdatera grundlagen. Vanhanen uttryckte sig ordagrant så här i sina två stycken som berörde frågan:

”Denna riksdag och de ledamöter som deltog i den ekonomiska saneringen under förra valperioden har ovanligt omfattande erfarenhet av att möta kriser. Det är snart ett kvartssekel sedan vår nuvarande grundlag stiftades. Nu kan det vara dags att se tillbaka på vad som hänt under den tiden och bedöma om vårt system ger den beslutsförmåga som krävs i dagens värld.

Jag föreslår inte att vi under detta riksmöte ska dra upp riktlinjerna för kommande ändringar, men det lönar sig att utnyttja den erfarenhet och livsvisdom som finns samlad här. Alla partier och riksdagsgrupper kunde reflektera över dessa frågor, så att resultatet av detta tankearbete kunde utnyttjas under nästa valperiod”.

Det är inte varje dag en politiker föreslår att vi borde se om det finns ett behov av att ändra på grundlagen. Det är inte många som kan göra det och ändå tas på allvar. Grundlagen är helig. Men också heliga saker måste kunna diskuteras konstruktivt, varsamt och försiktigt. Vanhanens ord var ytterst försiktiga och väl valda då det handlar om en allvarlig och stor principiell fråga där det är lätt att trampa snett. Vanhanen är en av allt färre ”statsmän” i finländsk politik och är därför lämpad att uttala sig i frågan vid sidan av sin position som talman. Han har dessutom alltid haft en förmåga att blicka framåt och se den stora bilden i det dagspolitiska sorlet.

Vanhanens uttalande har också betydelse för Åland. Inte enbart för att vi så klart också omfattas av grundlagen, utan för att grundlagens relation till självstyrelselagen har seglat upp som den allra största stötestenen i arbetet med att genomföra en totalrevision av självstyrelselagen.

Det är ett intressant tankeexperiment att fråga sig om den första självstyrelselagen skulle ha godkänts av grundlagsutskottet i riksdagen ifall den hade föreslagits idag, och inte för drygt 100 år sedan. Självstyrelsen är ju per definition en avvikelse från att allt måste vara lika i landet. Likabehandlingen är i sin tur en hörnsten i grundlagen, även om likabehandlingsprincipen utgår från människan och inte från strukturer. Det är ändå möjligt att tolkningen och praxisen utgående från principen börjat utsträcka sig mer också över strukturer och att det de senaste 20 åren via bland annat domslut fått en praktisk betydelse på Ålands självstyrelse som inte kunde förutspås då senaste totalrevision av självstyrelsen gjordes, eller då grundlagsrevisionen godkändes år 1999.

På Åland behöver vi följa med diskussionen noggrant och också själva nu göra de nödvändiga förberedelserna som behövs för att kunna delta i den på allra bästa möjliga sätt eftersom frågan blivit tätt sammanflätad med självstyrelsens juridiska framtid.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00