Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

17.11.2021 kl. 14:53
Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.

Ärade talman,

Hållbar utveckling och Agenda 2030 har blivit ett allmänt accepterat mål i samhället. Det är särskilt fint hur mångsidigt vi i dag talar om hållbar utveckling. Målen i Agenda 2030 gäller inte bara miljön, utan också sysselsättning, ojämlikhet, konsumtion, flickors och kvinnors rättigheter, det civila samhället och så vidare.

De internationella systemen är en viktig del av detta arbete och genom dem fås länderna att tillsammans arbeta för att nå målen. Det ligger i Finlands intresse och roll att stödja dessa processer, också för vår egen skull.

Ärade talman,

Den svenska riksdagsgruppen och SFP anser att utgångspunkten för alla beslut bör vara att de främjar en hållbar utveckling. Detta får dock inte ses alltför svartvitt. Det är också vårt ansvar att se till att besluten i Finland eller Europa till exempel inte ökar utsläppen i fattigare länder, utan att verksamheten i länder utanför Finland har ett positivt "handavtryck", precis som miljöutskottet konstaterar.

Förra veckan avslutades klimatmötet i Glasgow. Trots att resultaten av mötet lämnade en hel del att önska finns det nu en tydlig riktning mot att stoppa uppvärmningen av klimatet till 1,5 grader. Det internationella samarbetet är av största vikt här, och det kommer nu att göras en årlig utvärdering av hur arbetet framskrider. De viktigaste åtgärderna vidtas under detta årtionde.

Ärade talman,

Social hållbarhet är en viktig del av den hållbara utvecklingen. Under pandemin har utvecklingen varit beklaglig i många länder. Den extrema fattigdomen och ojämlikheten har ökat och jämställdheten mellan könen har åter försvagats. I Finland, som är det näst våldsammaste landet i Europa för kvinnor, har våldet fortfarande förblivit dolt. I många länder har coronaviruset minskat den interna stabiliteten och säkerheten, påverkat möjligheterna att tillgodose de mänskliga rättigheterna och försämrat demokratiutvecklingen. Pandemin och den senaste tidens händelser i Europa har visat hur viktigt det är att vi håller fast vid våra gemensamma principer och att vi även under hård press försvarar rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.

Som det konstateras i framtidsutskottets betänkande är den låga nivån på utvecklingsfinansieringen en av Finlands största utmaningar i genomförandet av handlingsprogrammet. Finland har alltså mycket att göra för att vi ska vara trovärdiga aktörer i den nordiska referensgruppen och globalt sett. Finland bör redan under denna regeringsperiod börja höja utvecklingsfinansieringen mot målet på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten för att målet ska nås före 2030.

Ärade talman,

Målen i Agenda 2030 är inte bara ett mellanstatligt projekt. De berör i allra högsta grad också företag och medborgare. Också till exempel utrikesutskottet betonar att främjandet av hållbar utveckling och ansvarstagande håller på att bli en grundläggande förutsättning för framgångsrik affärsverksamhet. Staterna kan inte göra denna förändring ensam, utan det är viktigt att förmedla budskapet att Finland och världen har förbundit sig till hållbar utveckling och vill vara med om att lösa globala problem. Därför anser vi inom SFP att politiken ska främja bland annat ökningen av offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling samt företagens samhällsansvar som en del av företagens internationalisering. Även nationellt behöver utveckla företagens samhällsansvar. Vi behöver stödja tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna och principerna om anständigt arbete, samtidigt som myndigheterna ska ha möjlighet att ingripa och rätta till skadlig verksamhet. Trots att man i världen outtröttligt har arbetat till exempel för att bli av med barnarbete, är farligt arbete fortfarande vardag för 79 miljoner barn.

Ärade talman,

Den tid vi lever i verkar vara full av hotbilder och osäkerhet om framtiden. Ibland är det dock bra att påminna oss själva och varandra om det som framlidne professor Hans Rosling sade. Han påminde oss om att vi lever i en värld som är allt bättre för allt fler av oss. Det internationella samarbetet har gett resultat och åstadkommit en förändring. Oron för framtiden förenar oss människor. Just därför finns det hopp.

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15