Kolumn

Fungerande föreningar skapar lokal livskraft

23.10.2021 kl. 06:46

Det är budgettider i såväl riksdagen som i våra kommuner. Parallellt med detta utarbetas just nu kommunstrategier för mandatperioden som nyss inletts.

För kommunerna är de kommande 4 åren speciella i och med att över hälften av kommunernas personal, inkomster och utgifter flyttas till de nya välfärdsområdena. Utbildningssektorn blir central i framtidens kommun men även fritids-, kultur-, idrotts, ungdoms, planerings- och tekniska frågor får en större betydelse.

Dessutom får kommunerna ansvar för sysselsättningstjänsterna från 2024 vilket driver till ett aktivare samarbete mellan kommun och företag men även tredje sektorn. I kommunernas strategidiskussioner har även hållbarhetsåtgärder fått större vikt.

Det är i nuläget svårt att säga exakt hur penningflödet i kommunerna kommer att formas i framtiden men spelutrymmet verkar minska. Senast då krävs ett bredare samarbete, bland annat med föreningslivet och organisationer, för att kunna garantera en kvalitativ service åt invånarna.

Finländarna är ett föreningsaktivt folk och i relation till befolkningens storlek är mängden föreningar många. I endast Österbotten verkar ungefär 3800 föreningar. Vi som lever på landsbygden vet att föreningar har haft och har en oerhört mångsidig och viktig roll i vårt närsamhälle. Föreningarnas verksamhet har skapat många sociala kontakter, verksamhet nära dig.

Vi har levt nu med coronan och restriktionerna. I likhet med andra sektorer har även föreningarna tagit ett digitalt hopp och flytta mycket verksamhet flyttades till nätet. Det har gett orsak att se över de administrativa rutinerna.

Föreningarna kommer att ha en central medskaparroll gällande livskraft och välmående i framtidens kommuner. Hit hör även sysselsättningsfrågor i och med att många långtidsarbetslösa sysselsätts av tredje sektorn. Speciellt i Svenskfinland har vi goda möjligheter att lyckas med detta, tack vare vår storlek och vana att samarbeta.

Vi är piskade att finna nya handlingsmodeller då pengarna minskar. Den aktuella Veikkausfinansieringen har en stor roll i organisationernas verksamhet vilket indirekt kan märkas i lokalsamhället.

Även om regeringen förra veckan beslutade om kompensation för minskade Veikkausintäkterna år 2022 kommer åren 2023 och 2024 troligen att vara ännu svårare. Det kan komma att märkas inom kultur, idrotts- ungdoms- och social- och hälsovårdssektorn.

Det gäller att tänka till före nu, tillsammans - kommun, föreningar och organisationer.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.

03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.

26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.

16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.

18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.

11.03.2009 kl. 16:30