Interpellation om invandringspolitiken och ekonomin 

20.10.2021 kl. 15:04
Gruppanförande 20.10.2021, Anders Norrback

Ärade talman,

Interpellationen är det starkaste parlamentariska vapnet som finns att tillgå. Mot den bakgrunden är det nog märkligt att man – som Sannfinländarna och Liike Nyt nu gör – interpellerar om ett beslut som inte är fattat.

Utkastet till lagförslag om familjeåterföreningar har varit på remissrunda, men regeringen har inte bestämt hur lagförslaget ska se ut. Vi vet alltså inte om det kommande lagförslaget är bra eller dåligt. Ändå tillgriper man interpellationsvapnet.

Borde inte regeringens förtroende mätas i frågor där man ifrågasätter regeringens beslut. Nu finns inget sådant beslut – så därför är debatten här ganska absurd. Är det faktiskt värt att bränna krut på det här?

Samtidigt vill jag fråga vad är det man riktigt är rädd för när man i interpellationen – jag citerar – varnar för att skapa flera attraktionsfaktorer för den humanitära invandringen?

Att skapa ett fungerande system för familjeåterföreningar är ju bra. Ingen av oss mår bra av att leva avskild från sin familj – tvärtom kan det vara en förutsättning för att integrationen ska lyckas, att man förenas med sin familj. Man tappar lätt proportionerna – liksom i denna interpellationstext – då man lyfter fram alla de problem och risker som man anser är förknippade med familjeåterförening.

I min egen kommun, Närpes, har vi goda erfarenheter av att ta emot flyktingar. De som en gång kom som flyktingar till Närpes har fått arbete – de har integrerats i samhället och kan i dag betraktas – om man så vill – som en del av den arbetsinvandring som det finländska samhället så mycket behöver i dag.

När man nu reviderar utlänningslagen och skapar bättre förutsättningar för familjeåterföreningar bör man förstås noga titta på de fall där anknytningspersonen är minderårig eller ett barn. Det är givet att man inte ska öppna några nya dörrar för missbruk eller människosmuggling.

När det gäller vuxna som anknytningspersoner har det länge funnits ett behov att se över inkomstkraven vid familjeåterföreningar.

De inkomstvillkor som Migrationsverket ställer i dag, är nämligen orimliga.

För en familj på fyra personer borde en person som beviljats uppehållstillstånd här enligt Migrationsverkets krav ha en nettoinkomst på 2 600 euro per månad. Och jag betonar att det handlar om nettolön – många snedvrider debatten genom att felaktigt påstå att förordningen talar om bruttolön.

Hur många finländare når upp till en sådan nettolön per månad? Som jämförelse kan nämnas att en behörig gymnasielärare med högre högskoleexamen har en bruttolön på drygt 3 000 euro, vilket innebär att nettoinkomsten stannar under 2 600 euro. Listan på yrken som kräver högskoleexamen och där nettoinkomsten stannar på under 2 600 euro per månad kan göras hur lång som helst.

SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att inkomstkraven bör ses över nu i samband med att lagen revideras. Utgångspunkten ska fortfarande vara att en vuxen anknytningsperson ska klara av att försörja sin familj, men inkomstgränsen ska vara realistisk.

Ärade talman,

Det som jag finner beklämmande i denna interpellationstext är att den delar in folk på basis hur de har kommit in till landet. SFP och Svenska riksdagsgruppen är främmande för ett sådant tänkande.

Det är precis som Finlands flyktinghjälp i Helsingin Sanomats vieraskynä-spalt förra fredagen träffande konstaterar: Familjeliv är inte en attraktionsfaktor, utan en mänsklig rättighet (Perhe-elämä ei ole vetovoimatekijä vaan ihmisoikeus.).

Vi behöver en utlänningslag som främjar familjeåterföreningar. Nu handlar det om att skapa ett humant system som är tydligt och fungerande. Svenska riksdagsgruppen tar avstånd från den människosyn som präglar interpellationen och vi ger regeringens strävan att befrämja familjeåterföreningar vårt fulla förtroende.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15