Förslaget till vaccinpass nu i riksdagen

26.09.2021 kl. 11:23
Regeringen överlämnade i tisdags, på ett extrainsatt statsråd, lagförslaget om möjlighet att införa vaccinationspass till riksdagen. Remissdebatten om lagförslaget hölls redan i onsdags och på fredag kommer grundlagsutskottet inleda arbetet med lagförslaget

Det är budgetvecka och utskotten har normalt inte möten då, men eftersom förslaget är att lagen ska träda i kraft den 15 oktober (eller så snabbt som möjligt) har grundlagsutskottet satt in extra mötestid.

 

Om lagförslaget kan godkännas kommer i praktiken avgöras av grundlagsutskottets experter. Vi har vid sidan av de ansvariga ministerierna begärt utlåtande av fyra av Finlands främsta grundlagsexperter på den här typens frågor. Jag fick också enhälligt stöd för mitt förslag att begära utlåtande av Ålands landskapsregering.

 

Finland är inte det enda landet som nu arbetar med förslag om vaccinationspass. Bland annat Frankrike och Holland använder sådana. Vaccinationspassen var också kärnan i Danmarks coronastrategi i våras för att kunna öppna upp samhället. Det var också då som rösterna höjdes för att ett finländskt vaccinationspass skulle skapas. Då lagförslaget nu kom till riksdagen var den största kritiken att förslaget kom för sent. I övrigt är nästan alla partier positiva. Det finns helt klart en poäng med kritiken. Vaccinationsgraden i samhället är nu så hög och nästan alla verksamheter har ju fått öppna redan. Vad är då poängen med ett vaccinationspass.

 

Ansvariga ministern och regeringen har konstaterat att vaccinationspassen inte kommer behövas nu, men att möjligheten att införa dem är ett viktigt verktyg ifall pandemiläget skulle förvärras igen.

 

Till skillnad från vissa andra länder skulle vaccinationspassen i Finland enbart få användas för att ersätta restriktioner eller begränsningar. Om restriktioner och begränsningar inte är i kraft får vaccinationspassen överhuvudtaget inte användas av de aktörer som enligt lagförslaget skulle få använda dem. På Åland skulle vaccinationspassen exempelvis inte få användas nu eftersom inga begränsningar är i kraft. Då de flesta begränsningar håller på att lyftas också i Helsingfors är det tveksamt om vaccinationspassen alls hinner användas där heller.

 

Utformningen är nämligen sådan att det skulle ge möjlighet för exempelvis teatrar och evenemang att ta in fullsatt om man skulle kräva vaccinationspass. Det får man redan göra på Åland, och i Helsingfors kommer man få göra det från och med den 1 oktober. Därför behövs inte, och får man inte ens införa krav på vaccinationspass, enligt lagförslaget.

 

Således skulle de endast få användas ifall pandemiläget försämrades och exempelvis begränsningar på restauranger eller teatrar återinfördes. Då skulle en restaurangägare ha möjlighet att följa begränsningarna utan att kräva vaccinationspass, eller att kräva vaccinationspass och inte behöva begränsningar (alltså med vaccinationspass då få fylla varje plats i stället för låta säga hälften av platserna). Offentliga inrättningar skulle inte få möjlighet att införa krav på vaccinationspass.

 

Som ni hör är lagförslaget kanske inte så dramatiskt som många väntade sig. Man kan fråga sig vad nyttan är om man inte alls tänkt att det ska införas i praktiken. Å andra sidan skulle det finnas som framtida verktyg i stället för att då behöva stänga verksamheter. Ministerierna har inte varit helt eniga om utformningen och lite får man känslan att lagförslaget kommer till riksdagen först nu för att social- och hälsovårdsministeriet inte tyckt att det varit strikt nog. Grundlagsutskottet kommer granska frågan.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00