Förslaget till vaccinpass nu i riksdagen

26.09.2021 kl. 11:23
Regeringen överlämnade i tisdags, på ett extrainsatt statsråd, lagförslaget om möjlighet att införa vaccinationspass till riksdagen. Remissdebatten om lagförslaget hölls redan i onsdags och på fredag kommer grundlagsutskottet inleda arbetet med lagförslaget

Det är budgetvecka och utskotten har normalt inte möten då, men eftersom förslaget är att lagen ska träda i kraft den 15 oktober (eller så snabbt som möjligt) har grundlagsutskottet satt in extra mötestid.

 

Om lagförslaget kan godkännas kommer i praktiken avgöras av grundlagsutskottets experter. Vi har vid sidan av de ansvariga ministerierna begärt utlåtande av fyra av Finlands främsta grundlagsexperter på den här typens frågor. Jag fick också enhälligt stöd för mitt förslag att begära utlåtande av Ålands landskapsregering.

 

Finland är inte det enda landet som nu arbetar med förslag om vaccinationspass. Bland annat Frankrike och Holland använder sådana. Vaccinationspassen var också kärnan i Danmarks coronastrategi i våras för att kunna öppna upp samhället. Det var också då som rösterna höjdes för att ett finländskt vaccinationspass skulle skapas. Då lagförslaget nu kom till riksdagen var den största kritiken att förslaget kom för sent. I övrigt är nästan alla partier positiva. Det finns helt klart en poäng med kritiken. Vaccinationsgraden i samhället är nu så hög och nästan alla verksamheter har ju fått öppna redan. Vad är då poängen med ett vaccinationspass.

 

Ansvariga ministern och regeringen har konstaterat att vaccinationspassen inte kommer behövas nu, men att möjligheten att införa dem är ett viktigt verktyg ifall pandemiläget skulle förvärras igen.

 

Till skillnad från vissa andra länder skulle vaccinationspassen i Finland enbart få användas för att ersätta restriktioner eller begränsningar. Om restriktioner och begränsningar inte är i kraft får vaccinationspassen överhuvudtaget inte användas av de aktörer som enligt lagförslaget skulle få använda dem. På Åland skulle vaccinationspassen exempelvis inte få användas nu eftersom inga begränsningar är i kraft. Då de flesta begränsningar håller på att lyftas också i Helsingfors är det tveksamt om vaccinationspassen alls hinner användas där heller.

 

Utformningen är nämligen sådan att det skulle ge möjlighet för exempelvis teatrar och evenemang att ta in fullsatt om man skulle kräva vaccinationspass. Det får man redan göra på Åland, och i Helsingfors kommer man få göra det från och med den 1 oktober. Därför behövs inte, och får man inte ens införa krav på vaccinationspass, enligt lagförslaget.

 

Således skulle de endast få användas ifall pandemiläget försämrades och exempelvis begränsningar på restauranger eller teatrar återinfördes. Då skulle en restaurangägare ha möjlighet att följa begränsningarna utan att kräva vaccinationspass, eller att kräva vaccinationspass och inte behöva begränsningar (alltså med vaccinationspass då få fylla varje plats i stället för låta säga hälften av platserna). Offentliga inrättningar skulle inte få möjlighet att införa krav på vaccinationspass.

 

Som ni hör är lagförslaget kanske inte så dramatiskt som många väntade sig. Man kan fråga sig vad nyttan är om man inte alls tänkt att det ska införas i praktiken. Å andra sidan skulle det finnas som framtida verktyg i stället för att då behöva stänga verksamheter. Ministerierna har inte varit helt eniga om utformningen och lite får man känslan att lagförslaget kommer till riksdagen först nu för att social- och hälsovårdsministeriet inte tyckt att det varit strikt nog. Grundlagsutskottet kommer granska frågan.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15