Åland vill bara ha likabehandling på gränsen

05.10.2021 kl. 10:06
Jag har alltid tyckt illa om orättvisor, egentligen oavsett hur stora eller små de är eller har varit.

Då man gör på ett sätt för vissa men på ett annat sätt för andra, utan att riktigt kunna motivera det så blir jag arg. Inte bara för att det känns orättvist, utan för att det är just sådant som undergräver förtroende och tillit i samhället, det allra värdefullaste vi har.

 

För en månad sedan beslöt regeringen att undanta fyra svenska gränskommuner uppe i norr från kravet att behöva göra hälsokontroller vid inresa till Finland. Det var ett bra beslut eftersom interaktionen är livlig över gränsen och hälsokontrollerna är byråkratiska och inte längre kan motiveras med den vaccinationstäckning vi uppnått både i Finland och Sverige.

 

Problemet med beslutet var dock att kommunerna som blev undantagna hade ett mycket högre incidenstal än de länder som annars får vara på den gröna listan.

 

Kommunernas incidens var också högre än incidensen i exempelvis Norrtälje kommun på andra sidan Ålands hav. Trots det fick inte vi på Åland, som ju också är ett gränssamhälle, undantag. Det är för mig omöjligt att förstå och motivera. Det strider mot likabehandlingsprincipen och är godtyckligt. Ålandsöverenskommelsen skulle till och med kunna motivera en särlösning för Åland, men nu är det ingen särlösning Åland behöver utan enbart samma undantag som Lappland fått.

 

Social- och hälsovårdsministeriet motiverade först beslutet med att det fanns omnämnt i lag och avtal att gränsen i norr var ett gränsområde och att något likande inte fanns för Åland. Det här stämmer dock inte utan var något man hittade på. Då vi begärde ut vilka paragrafer och avtal man hänvisade till visade det sig att de inte fanns.

 

Jag har också ställt frågan till social- och hälsovårdsminister Krista Kiuru i plenum utan att få svar. På senaste frågetimme i torsdags fick jag ställa svenska riksdagsgruppens enda fråga, men inte heller Inrikesminister Maria Ohisalo, som har gränsfrågor på sitt bord, kunde ge annat än ett svävande icke-svar. Hon lovade i alla fall att man ska fortsätta se på sakerna.

 

Saken spelar så klart i praktiken mindre och mindre roll för varje dag då fler vaccinerat sig. Dessutom tillåter lagen att man bara gör stickprov. Men rätt ska vara rätt och det är ändå byråkratiskt och kostar pengar att upprätthålla systemet. Social- och hälsovårdsministeriet säger dessutom nu själva i lagförslaget till riksdagen om att förlänga det att nyttan varit rätt liten och att antalet fall man fått fast varit få. Nå då är det enda rimliga att avsluta systemet också generellt. Då behövs heller inga undantag.

 

I fredags bad jag i ett utskott igen ministeriet att motivera varför inte Åland också fått undantag. Där var svaret att Åland inte har en landgräns. Det duger inte och jag kommer därför fortsätta driva frågan i riksdagen så att dessa saker hörs nationellt. Jag är också glad att Helsingin Sanomat förra helgen publicerade en debattartikel av mig om saken så att det syns också på finska nationellt.

 

Mina lappländska kollegor har varit förvånade att Åland inte fått samma undantag som Lappland.

 

Därför behöver regeringen och social- och hälsovårdsministeriet nu tänka om. Ministeriets styvnackade linje i frågan skapar nu enbart onödig frustration och irritation utan att ha någon egentlig betydelse för smittskyddsarbetet. Det skulle vara bra för ministeriet att bli lite mer ödmjukt och öppet. Det skulle åtminstone tilliten i samhället vinna på och det borde vara i alla myndigheters, också ministeriets, stora intresse.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00