Remissdebatt om budgetpropositionen för 2022

28.09.2021 kl. 13:00
Gruppanförande 28.9.2021. Talet hållet av ledamot Anders Adlercreutz.

Ärade talman,

Vi lever i en tid av snabb ekonomisk tillväxt. Trots att vi varit tvungna att med hårda restriktioner begränsa många näringars verksamhet för att rädda liv verkar de flesta kunnat återgå till en relativt normal vardag. Vi har lyckats undvika en konkursvåg trots att många branscher haft det mycket svårt. 

Att Finland så snabbt kommit fått igång tillväxten visar att regeringen har lyckats med sin ekonomiska politik. Men, vi vet också att det behövs nya åtgärder för att vitalisera ekonomin. Och flera av dessa åtgärder finns i nästa års budgetbok.

Bristen på arbetskraft och tillgången på kompetent arbetskraft är ett konkret problem som tynger många företagares vardag. Det är ett problem inom industrin, det är  ett problem inom vården, det är ett problem inom servicebranschen.

Svenska riksdagsgruppen och SFP välkomnar regeringens beslut att under 2022 skapa en så kallad expressfil på två veckor för att främja arbetskraftsinvandringen. Det betyder att en elektronisk ansökan om uppehållstillstånd för specialsakkunniga och tillväxtföretagare – inklusive deras familjemedlemmar – ska avgöras inom 14 dygn från det att ansökan har lämnats in.

Det här ska inte kunna vara en politisk tvistefråga. Den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen behövs. Det borde hela det finländska samhälle och alla partier i denna sal inse. Vi behöver en klar attitydförändring. Vi skall inte måla upp hotbilder som inte finns. Genom att ta tag i utmaningen öppnar vi för nya möjligheter. 

Vi kan nämligen inte vänta. De strukturella problemen som finns i vår ekonomi blir inte bättra av sig själva.  Enligt finansministeriets prognoser kommer nämligen den snabbaste tillväxten inom sysselsättningen att avta redan under 2022, även om sysselsättningsgraden förblir hög.

Vi kommer inte ifrån att Finland har en ofördelaktig befolkningspyramid. De åldersrelaterade utgifterna ökar i samhälle och det är uppenbart att det behövs allt fler människor som arbetar i vård- och omsorgsbranschen.

Svenska riksdagsgruppen efterlyste på sitt sommarmöte i augusti ett program för att åtgärda bristen på arbetskraft inom vården. Nu startar regeringen under ledningen av social- och hälsovårdsministeriet ett tvärsektoriellt program för att trygga tillgången till vårdpersonal. Bra.

 

Ärade talman,

Strukturella sysselsättande åtgärder behövs. Det finns ingen naturlag som säger att vi i Finland skall behöva leva med en betydligt högre strukturell arbetslöshet än våra nordiska grannländer. Och nu, under en gynnsam konjunktur, är det lättast att förverkliga de reformer som behövs.

Med vilken måttstock man än mäter, så är det klart, att denna regering redan beslutat om omfattande sysselsättande åtgärder. Men vi behöver mera. Vi skall ytterligare komma överens om sysselsättande åtgärder som har en positiv effekt på 110 miljoner euro på den offentliga ekonomin. Det är väsentligt att det finns en klar deadline – den 15 februari 2022 – för de beslut som krävs.

Inom SFP är vi mycket nöjda med att regeringspartierna lyckades förhandla fram ett skattepaket där förvärvsinkomstskatten för löntagarna faktiskt lite sänks, och företagens behåller den nivå den har idag. Det är viktigt för Finlands konkurrenskraft.

Det var ytterst viktigt att man i förhandlingarna kunde korrigera forskningsbudgeten. Regeringen tryggar Finlands Akademis beviljningsfullmakt för 2022. Utbildning, forskning och innovation är helt centrala grundpelare för att vårt samhälle ska vara utrustat för att hantera de många framtidsutmaningar som vi har.

I offentligheten blev det mycket diskussion om klimatåtgärderna. Sist och slutligen rådde det bred enighet om grundlinjen – att klimatåtgärderna är tillräckligt ambitiösa så att Finland når sitt mål att vara koldioxidneutralt 2035. Det är ett mycket ambitiöst mål. Och nu är vi på väg att uppnå det målet. 

Regeringen påskyndar hållbar tillväxt särskilt genom att stöda investeringar i hållbara energilösningar och en mer utsläppssnål trafik. Det gäller både företag och hushåll.

Ett synnerligen betydelsefullt beslut för den gröna omställningen är att datorhallar, värmepumpar och elpannor som generar värme till fjärrvärmenätet överförs till den lägre elskatteklassen. I min hemkommun Kyrkslätt har detta till exempel öppnat för en investering i miljardklassen. Och flera liknande projekt planeras runtomkring i landet. Klimatåtgärder är sysselsättande åtgärder.  De som talar för en lägre ambitionsnivå blundar inte bara för vetenskapliga fakta utan också för ekonomiska realiteter. Finland vinner även ekonomiskt på att sätta ribban högt.

En höjning av hushållsavdraget har varit en viktig målsättning för SFP. Det görs nu och hushållen uppmuntras att byta oljepannan mot förnybara uppvärmningsalternativ genom att hushållsavdragets maximibelopp höjs från 2250 till 3500 euro och ersättningsprocenten från 40 till 60 procent.

Men, inte bara det. Budgetförslaget innehåller också ett tvåårigt försök med höjt hushållsavdrag för hushållsarbete samt vård- och omsorgsarbete. Vi är övertygade om att denna åtgärd ger fler arbetstillfällen inom servicebranschen.

 

Ärade talman,

Det finns flera andra viktiga plock som kan göras från budgetboken. Anslagen för polisens operativa verksamhet och rättsvårdens resurser stärks en aning. Medborgarna måste kunna lita på att frågor som berör dem behandlas rättvist och utan dröjsmål. Också domstolarna moderniseras genom att salarna får videoteknik.

Ett extra anslag ges för att stärka det ekonomiska kunnandet hos medborgarna – det grundar sig på Finlands banks initiativ och därigenom vill man också förebygga överskuldsättning. SFP anser också att fortsatt stöd bör beviljas för ungt företagande. Det är den vägen vi kommer framåt.

Andra frågor som tar viktiga steg framåt är att studerandes inkomstgränser nu höjs, familjeledigheterna reformeras, barnbudgetering pilottestas och arbetsinkomstavdraget höjs för att locka personer över 60 år ut på arbetsmarknaden.

Ärade talman,

Ett underskott på 6.9 miljarder är stort.  Årets underskott tyngs av jaktplansanskaffningar, kostnader som hänför sig till de nya social- och hälsovårdsområdena och absurt nog, kostnader som kommer av att vi klarat den ekonomiska krisen bättre än de flesta länder. Men underskottet är bara hälften av vad den varit och riktningen är rätt. Vi är också på väg att uppnå en sysselsättningsgrad på 75 procent trots att många av våra åtgärder inte ännu gett effekt. Det lovar gott med tanke på vårt behov att nå en sysselsättningsgrad på 78 procent. 

Vårt klimatmål är ambitiöst, men vi är på väg att nå det. En sysselsättningsgrad på 78 procent ska också var möjlig, och svenska riksdagsgruppen stöder den ambitionen till fullo. 

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15