Vår tids säkerhetshot

25.09.2021 kl. 07:17
I olika jämförelser klassas Finland som världens tryggaste, men också lyckligaste, land. Vardagen här är i de allra flesta fall tryggare än någonsin. Generellt har antalet dödsfall från trafik, bränder eller brott sjunkit stadigt sedan 1980-talet.

Statsrådets redogörelse för inre säkerhet debatterades i riksdagen i veckan. Mycket av debatten handlade om polisens, räddningsväsendets och gränsbevakningens roll och resurser, vilket är otroligt viktigt, men det framkom också att samhället står inför andra slags säkerhetshot.

 

Marginalisering, social ohälsa och komplexa sociala problem hör till vår tids tickande bomber. I redogörelsen, som görs vart femte år, påvisades att social utslagning hör till de största hoten mot vår inre säkerhet.

 

Trots att den stora majoriteten av våra barn och unga mår bra hör de nu till de mest utsatta. Förra veckan publicerade THL resultaten i den nationella Hälsan i skolan undersökningen med över 260.000 svarande. Enkäten visade dystra siffror om ökat behov av stöd för sociala relationer och ångest. Ensamheten har vuxit betydligt i jämförelse med tidigare år och framför allt flickor känner sig mer ensamma än förut.

 

Coronapandemin, med allt vad det innebär, märks inte helt oväntat. Även distansundervisningen har haft inverkan på barn och ungas baskunskaper, som läs-, skriv- och räknekunskaper. Signaler om denna oroväckande trend har under hösten kommit från olika delar av landet - baskunskaperna är grunderna för allt lärande i framtiden.

 

Vad kan vi göra? Ensamhet och psykisk ohälsa kan drabba vem som helst, men vissa faktorer som påverkar risken att marginaliseras i större utsträckning än andra. Med förebyggande åtgärder kan man inverka i barn och ungas liv i så tidigt skede som möjligt, och därför behövs det stödfunktioner som även regeringen beviljat extra finansiering för de senaste åren. 

 

En tillgänglig elev-och studerandevård måste finnas till hands, och det gränsöverskridande samarbetet mellan skolan och vården, men även myndigheter och andra parter, måste fungera på ett smidigt sätt - med eleven i fokus. Detta är speciellt viktigt att komma ihåg nu då de framtida välfärdsområden inleder sin verksamhet.

 

Även närundervisning och hobbymöjligheters roll lyfts nu till ett ännu viktigare ljus. Tiotusentals barn och unga har slutat sin fritids- och hobbyverksamhet som en följd av coronapandemin, och nu är det av största vikt att nå ut tillbaka – speciellt till de som känner sig ensamma. Med den så kallade Finlandsmodellen försöker man aktivera barn och unga genom att införa en avgiftsfri hobby i samband med skoldagen.

 

Ett orosmoment är att det finns en liten grupp barn och unga där grov brottslighet är återkommande.  Barn och unga som begår brott är ofta själv offer, och om deras bakgrund vet man att trauman, mobbning och familjevåld ökar risken för att begå brott. Detta måste tas på allvar.

 

Det är nu av största vikt att vi fäster uppmärksamhet i hur barn och unga mår, och här har vi alla ett ansvar.

Onsdagens Alla ska få må bra-seminarium på Wasa Teater kommer synnerligen lägligt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om beredskap i EU:s stridsgrupp 1.7–31.12.2020

Gruppanförande 6.5.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
06.05.2020 kl. 18:00

Regeringens exitstrategi, coronakrisen

Remissdebatt 6.5.2020, gruppanförande, Anders Adlercreutz
06.05.2020 kl. 14:57

Planen för de offentliga finanserna för 2021-2024

Gruppanförande 21.4.2020, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
21.04.2020 kl. 15:00

Remissdebatt om beredskapslagarna 17.3.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
17.03.2020 kl. 18:00

Riksmötets öppningsdebatt 11.2.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
11.02.2020 kl. 15:00

Interpellationsdebatt al-Hol

Gruppanförande hållet av ledmot Eva Biaudet
17.12.2019 kl. 15:00

Responsdebatt budgeten 2019

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz
17.12.2019 kl. 11:00