Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

15.09.2021 kl. 15:30
Gruppanförande 15.9.2021. Anförandet framfördes av ledamot Sandra Bergqvist.

Ärade talman,

Det är ett mänskligt behov att tillhöra något. En familj, en grupp men också ett samhälle. Den diskussion vi för här idag har ett stort värde, att vi som folkets representanter talar i en positiv anda om integration. Vi vill välkomna folk hit. Vi vill att de trivs och mår bra här, som delar av det finländska samhället. 

Svenska riksdagsgruppen välkomnar varmt redogörelsen. Diskussionen om integration har länge kretsat kring individens strävanden. Nu sätter vi fokus på strukturerna och hur vi via dem kan stöda individen så att man känner sig inte bara integrerad utan också delaktig.  

Ärade talman,

En central tanke i den integrationspolitiska redogörelsen är att man satsar på mer effektiv integration redan i början när människan har flyttat till Finland. Kommunernas roll i integrationen är ytterst viktig. Den kommer ytterligare att betonas när arbetskraftstjänsterna från TE-byråerna flyttar över till kommunerna år 2024. I SFP-ledda kommuner har vi i regel satsat på integration för vi ser värdet i det. Min hemort Nagu blev världskänd över en natt för det sätt vi tog emot ett 100-tal flyktingar för några år sedan. Det speciella var att hela den lilla orten ställde upp och samlade in både kläder och leksaker, lokala föreningar skapade olika samarbetsformer och lokala företagare erbjöd jobb. Det här fick stor uppmärksamhet också internationellt och kom kort och gott att kallas Nagumodellen. Integrationsfrämjande arbete är inte enbart myndigheternas sak utan det handlar om brett samarbete i närsamhället.

Många har också hört om Närpes där 16 procent av invånarna har utländskt bakgrund. Integrationsmodellen i Närpes är klar och tydlig. Man betonar på arbetsplatsens betydelse Via arbetet kan flyktingarna vara aktiva och komma i kontakt med sitt närsamhälle. Sysslolöshet är förödande för både självkänslan och trygghetskänslan.

Bland annat kompetenskartläggning av tidigare kunskaper bör göras snabbt och individens kunskap och styrkor bör utnyttjas betydligt bättre än vad vi gör idag. Åtgärder som dessa är nyckeln till en lyckad integration, att strukturerna uppmuntrar och hjälper individen att hitta arbete, att hitta vänner, att hitta hobbyn och till sist – att hitta ett liv i Finland.

Ärade talman,

I redogörelsen lyfts invandrarkvinnor upp som en särskild målgrupp. Alltför många kvinnor idag står utanför arbetslivet och de blir inte en del av det finländska samhället. Det är viktigt att nå ut till dem och stöda dem i orienteringen mot arbetslivet. Nya arbetssätt krävs speciellt för att stöda kvinnor med barn. Ett bra förslag i redogörelsen är att det grundas familjecenter där det kan ordnas språkkurser på ett familjevänligt sätt. Integrationsmöjligheterna föreslås också stärkas för dem som flyttat till Finland på grund av sin familjemedlems jobb.

Ärade talman,

Kunskap i det lokala språket är en av nycklarna till en lyckad integration. Kan du språket så är tröskel för all annan delaktighet mycket lägre. I redogörelsen framhävs genomgående att integration ska kunna vara möjligt på båda inhemska språken, finska och svenska. Antingen på någotdera språket eller parallellt. Vi i SFP stöder detta varmt och ser i många kommunerna hur framgångsrik integration på svenska kan vara. För många är svenskan nämligen ett enklare språk att lära sig.

Ärade talman,

Vi är ett åldrande samhälle där allt fler regioner och branscher lider av arbetskraftsbrist och där utanförskap är ett växande problem. Svenska riksdagsgruppen stöder aktivt olika åtgärder som ökar på arbetskraftsinvandring. Lika aktivt stöder vi åtgärder med vilka vi kan hjälpa mänskor i nöd och ge dem skydd. Men vi kan inte ha invandring utan integration. Integration är avgörande för vår framtid. Våra företag behöver nya arbetstagare, vi som samhälle behöver locka mera unga människor till Finland. Det är nödvändigt att vi lyckas bättre med det än vi gör idag. Det är fint att vi nu tar konkreta steg i rätt riktning.

Tack.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15