Ärade talman,

Vi befinner oss nu i mitten av regeringsperioden. Många viktiga beslut har redan fattats. Lagarna om social- och hälsovårdsreformen antogs förra veckan i riksdagen. Många kommuner har på försök fått ta över ett större ansvar för skötseln av arbetslösheten. Beslut om att avstå från oljeuppvärmning ska stödas genom att höja på hushållsavdragets maximibelopp och den avdragbara delen. På hösten kommer man att fatta beslut om ett tvåårigt försök om att höja hushållsavdraget. Målmedvetet och hårt arbete ger konkreta resultat, det har vi bevis på i SFP.  

Men mycket arbete återstår ännu. Flera instanser har redan länge fäst stor vikt vid bland annat den knappa basfinansieringen av domstolsväsendet. De allt längre behandlingstiderna hotar redan ställvis rättssäkerheten, och påfallande många domare har en anställning som är beroende av tidsbunden finansiering. Därför är det viktigt att vi i vårens förhandlingar beslöt att inga nedskärningar ska göras från justitieministeriets förvaltningsområde. Rättsvården kräver verkliga satsningar, på samma sätt som många andra saker, såsom de ökande skillnaderna i inlärningen, ökningen av psykiska problem och fördröjningarna i samband med flera myndighetsbeslut. Samtidigt måste vi stävja statens skuldsättning. Ekvationen är utmanande och det viktigaste är att fokusera på att hitta lösningar.

Ärade talman,

Svenska riksdagsgruppen anser att det är viktigt att vi satsar på att skapa förutsättningar för Finland att växa och blomstra. I detta avseende är det viktigt att höja sysselsättningsnivån. Ju högre vår sysselsättningsnivå är, desto starkare är också vår välfärdsstat. Därför är det viktigt att regeringen ännu under denna period lägger fram förslag som underlättar tillgången till utländsk arbetskraft samt ser till att man vid genomförandet av social- och hälsovårdsreformen också fokuserar på att främja psykisk hälsa och att de partiellt arbetsföras ställning stärks i samband med reformen av den sociala tryggheten.

Ärade talman,

Under våren har vi inom SFP glatts över att arbetet för att öka anslagen för forskning, utveckling och innovationsverksamhet har inletts. Målet är att FoUI-finansieringens andel ska uppgå till 4 procent av bruttonationalprodukten. Såsom finansutskottet konstaterar är det en utmanande målsättning i dagens ekonomiska läge – men det är motiverat. Om vi vill stärka Finlands ekonomi och finländarnas välfärd är det ytterst viktigt att vi har framgång på den globala marknaden. För detta krävs att vi beslutsfattare inser vår egen roll och att vi tillsammans med regionerna satsar på infrastruktur, uppmuntrar till exempel genom beskattning företag att satsa på utveckling och gör Finland till ett attraktivt land för utländska arbetstagare.

Ärade talman,

Alldeles i likhet med finansutskottet anser också vi inom SFP att den statliga utgiftspolitiken bör vara ansvarsfull och långsiktig samt främja den ekonomiska stabiliteten. Det innebär att vi efter denna kristid målmedvetet ska återvända tillbaka till de ekonomiska ramarna. Under de kommande åren bör man ägna särskild uppmärksamhet vid statens, men även vid kommunernas, ekonomi. Vid finansministeriet pågår ett arbete för att dryfta kommunernas framtid. Många kommuner har länge haft det tufft i och med det stora antalet uppgifter och de allt större kostnaderna för social- och hälsovården. Nu när social- och hälsovården överförs till välfärdsområdena kan kommunerna koncentrera sig på andra viktiga uppgifter och en sund ekonomi.

I detta sammanhang vill jag, i likhet med finansutskottet, betona att det totala skatteuttaget inte bör höjas. Beskattningen bör vara förutsägbar och systematisk. Vi måste koncentrera oss på att få den beskattningsbara verksamheten att öka, inte på hur mycket mer vi ännu skulle kunna beskatta.

Ärade talman,

Både familjer, företag och stater har upplevt historiskt svåra tider i och med coronakrisen. I Finland valde man redan i ett tidigt skede att staten ska stå för en stor del av kostnaderna för stödåtgärderna. Det var ett ansvarsfullt beslut och det enda rätta, vilket också helt klart är riksdagens ståndpunkt. Samtidigt innebär det dock att vi har en lång tid för återuppbyggnad framför oss. Coronabegräsningarna har haft konsekvenser som vi måste som samhälle åtgärda. Annars finns det en risk att konsekvenserna blir bestående och att de mänskliga och ekonomiska följderna blir ännu större. Återuppbyggnad kräver arbete, det kräver samarbete och det kräver förmåga att blicka längre fram än till nästa val.

Vi har alla förutsättningar att lyckas.

Tack!