Remissdebatt om social- och hälsovårdsreformen

14.12.2020 kl. 14:48
Gruppanförande 14.12.2020 hållet av riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.

Ärade talman,

Här är det nu, det mastodontiskt stora vårdreformspaketet, som den här gången är menat att ros iland.

Biffen med hela social- och hälsovårdsreformen är att skapa integrerade social- och hälsovårdscentraler, och fungerande vårdkedjor. Den ska underlätta klientens möjlighet att genast få rätt vård då bredden på sakkunskapen ökar – i och med att social- och hälsosidan är under samma tak och specialsjukvården i samma organisation.

Denna lösning påminner om förra periodens modell i flera avseenden. Men det finns också en klar skillnad. Nu gör vi en social- och hälsovårdsreform. Nu fokuserar vi på det väsentliga.

Nu tar vi i bruk långa övergångsperioder både på den kommunala nivån och då det gäller välfärdsområdet. Det underlättar övergången.

Vi vet på vad de tidigare förslagen har stupat och vilka saker som har behövts rättas till. Vi vet att man har försökt driva igenom kommunbaserade modeller, men de har alla kommit på fall.

I dag diskuterar vi en modell som skapar en ny vårdstruktur i landet. Helheten är inte fullständig, men det kan den aldrig vara. SFP anser att denna modell ändå är tillräckligt bra.

Också i fortsättningen är den privata sektorn och tredje sektorn med i serviceproduktionen – tillsammans med den offentliga sektorn. Genom deras viktiga insatser får vi helheten att fungera.

 

Ärade talman,

Reformen skapar effektivitet på sikt, eftersom den gör sig av med dubbleringar och skapar en enhetlig förvaltning. Reformen ger också de bredare axlar som behövs för att möta vårdbehovet i de delar av landet där vi vet att det har varit svårt att locka läkare och vårdpersonal.

 

Vi i SFP har konsekvent förespråkat en finansieringsmodell som tryggar fortsatta högklassiga social- och hälsovårdstjänster inom alla välfärdsområden. Det betyder i praktiken att man måste fördela resurserna på nytt.

 

Vi är nöjda att finansieringsmodellen – efter den breda remissrundan – ändrades i den riktning som SFP förutsatte.

Finansieringsmodellen är fortfarande behovsbaserad, men beaktar nu bättre de välfärdsområden som har en friskare befolkning. SFP har hela tiden understrukit att större städer och tillväxtcentren har egna, annorlunda behov som inte får negligeras.

 

I den ändrade finansieringsmodellen ges nu också mer tyngd åt ordnande av tvåspråkig service. Vi har oavbrutet betonat hur viktigt det är med vård på det egna modersmålet. Nationalspråknämnden och samiska språknämnden garanterar minoritetsinflytandet i välfärdsområdet.

Särlösningen är livsviktig för Nyland. Genom modellen med fem områden kan vi trygga vården samt att besluten om vården också i framtiden fattas nära nylänningarna. Utan denna lösning, som stöddes av alla kommuner i Nyland, skulle området ha blivit alltför gigantiskt med 1,7 miljoner invånare, där närdemokratin och de språkliga rättigheterna skulle ha hamnat i kläm.

Den kommande beskattningsrätten behövs för att välfärdsområdena ska ha de verktyg som krävs för att bättre kunna hantera sin egen ekonomi. Avsikten är att totalskattegraden inte höjs. Regeringen har bestämt att landskapsskatten ska vara klar under denna valperiod så att skatten kan tas i bruk år 2026.

Om tidtabellen av någon orsak inte håller, kommer regeringen i samband med ramförhandlingarna år 2022 se till att välfärdsområdenas finansieringsbas är tillräcklig.

Denna reform görs för att få en bättre vård och en lättare tillgång till vård – för människan. Vi måste nu se över strukturerna. Man har försökt länge utveckla det nuvarande systemet, men i något skede är det bara så att små förändringar inte räcker.

 

Utskottsarbetet blir nu oerhört viktigt för att möjliggöra en bra och balanserad reform. SFP är ett parti som vill skapa framtidstro. En välfungerande social- och hälsovård är ett av de absolut viktigaste kännetecknen för ett bra samhälle.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15