Ett historiskt presidentval

22.11.2020 kl. 06:43

Det amerikanska folket har valt sin 46:e president. Ett val som på många sätt går till historien. Inte minst på grund av att den sittande presidenten Donald Trump fortfarande inte har ringt det sedvanliga gratulationssamtalet till den tillträdande presidenten Joe Biden.

 

För fyra år sedan var jag i Las Vegas för att följa med den amerikanska presidentvalsrörelsen och den sista debatten mellan Hillary Clinton och Donald Trump. Det hade varit roligt att besöka landet också under denna valrörelse. Tanken var faktiskt att jag skulle ha deltagit som inbjuden gäst i demokraternas kongress i somras men tyvärr gjorde coronapandemin det omöjligt.

 

Det amerikanska presidentvalet är mycket olikt det finländska. I det amerikanska valet har varje delstat ett visst antal elektorer som bestäms på basis av invånarantalet. I de flesta delstater vinner kandidaten som får det största antalet röster hela delstatens elektorer. Därför är kampen om varje delstat hård. Därför är det också till och med möjligt att den kandidat som fått flest antal röster i hela landet inte blir vald till president. Men ett elektorssystem är faktiskt inte helt främmande heller för oss. Det var först år 1994 som vi för första gången i Finland valde president genom direkta folkval med två valomgångar. Men ett delstatssystem har vi ändå aldrig haft.

 

Läget inför årets presidentval mellan Donald Trump och Joe Biden var ovisst. Till saken hör att opinionsmätningarna inför valet pekade på att Biden hade ett stort försprång. Men jag räknade ändå med att valet skulle bli ytterst jämnt och spännande. Och det blev det. På valdagsnatten fanns ännu inget resultat. Rösträknandet i vissa delstater gick mycket långsamt framåt, och många var på helspänn. Det avgörande beskedet kom när Biden några dagar senare gick upp i ledning i Pennsylvania. Han hade lyckats svänga det rostbälte som Trump hade vunnit för fyra år sedan. Det var helt centralt för hans seger. Ett historiskt spännande val nådde också ett på många sätt historiskt resultat. Joe Biden blir USAs 46:e president och avsätter för första gången på 28 år den sittande presidenten. Samtidigt blir Kamala Harris den första kvinnan och den första afroamerikanen på vice presidentposten. Glastaket spräcktes. Det var inte bara resultatet som var historiskt, utan även valdeltagandet. Röstningsprocenten var dryga 66 %. Det är det högsta valdeltagandet i USA sedan år 1900.

 

Anmärkningsvärt är att sittande president Donald Trump med sina 73,5 miljoner röster fick det näst största antal röster någonsin i ett presidentval i USA. Detta trots att nästan 250 000 amerikaner dött i coronapandemins sviter.

 

Nu kan vi ändå konstatera att Biden vann med en klar majoritet – 306 elektorer och 79,5 miljoner röster. Trumps agerande efter valet förefaller för varje dag som går allt mer obegripligt. Aldrig tidigare har man sett att maktbytet varit så här svårt i USA. Trump fortsätter hävda att valet inte gått rätt till, fastän det inte finns något som tyder på detta. Vi är säkert många som förvånar oss över att t.ex. försvarsministern och amerikanska cybersäkherhetschefen visats på dörren.

 

Den här veckan släppte också president Barack Obama första delen av sina memoarer. Jag väntar med spännig på att läsa boken. Obama skriver bland annat om hur svårt presidentskapet var för honom när republikanerna vägrade samarbeta över partigränserna. Mycket tyder på att det inte heller kommer att bli lätt för president Biden, ifall republikanerna behåller majoriteten i senaten som det nu ser ut. Samtidigt har Biden varit mycket tydlig med att han vill få ordning på coronasituationen och vill vara hela USA:s president. Jag önskar honom stort lycka till i arbete att försöka ena det amerikanska folket och ser fram emot att USA nu återvänder till Parisavtalet och andra viktiga bord på den internationella arenan.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimatpolitiska redogörelse 2030.

Gruppanförande 27.9.2017, ledamot Anders Adlercreutz,
27.09.2017 kl. 14:30

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2018

Gruppanförande 20.9.2017, Joakim Strand
20.09.2017 kl. 10:36

Planen för den offentliga ekonomin 2018-2021

Gruppanförande 27.6.2017, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen
27.06.2017 kl. 15:00

Förändringarna i arbetslivet. Statsrådets framtidsredogörelse, del 1.

Gruppanförande, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen 20.6.2017
20.06.2017 kl. 15:00

Statsrådets meddelande till riksdagen om en förändring i regeringens parlamentariska bas

Gruppanförande, Svenska riksdagsgruppen, Anna-Maja Henriksson
19.06.2017 kl. 13:12

Remissdebatt om planen för de offentliga finanserna 2018 – 2021

Gruppanförande 3.5.2017, Svenska riksdagsgruppen, Mats Nylund
03.05.2017 kl. 14:16