Nödvändiga satsningar

19.09.2020 kl. 06:59
Efter att den akuta krisen är över måste fokus ligga på att få statsekonomin i balans igen.

Arbetet i riksdagen har satt igång med stora frågor denna höst och många beslut som fattas präglas fortsättningsvis av den rådande coronapandemin. Dock har riksdagen även börjat behandla icke epidemirelaterade ärenden. I onsdags avslutades regeringens förhandlingar kring budgeten för nästa år. Regeringen föreslår stora ekonomiska satsningar för att säkerställa medborgarnas hälsa. Kommunerna och sjukvården kommer att få ökade budgetmedel som skall täcka kostnaderna som coronapademin orsakar.  Samtidigt föreslås åtgärder som skall trygga landets ekonomi över den akuta krisen. Skuldsättningen kommer att öka, men dessa satsningar är nödvändiga för att trygga människors välbefinnande i dessa utmanande tider.

Efter att den akuta krisen är över måste fokus ligga på att få statsekonomin i balans igen. Att hitta verktygen till den ekonomiska tillväxten, och att stoppa skuldsättningen, kommer att vara den centrala frågeställningen inom politiken de följande åren. Regeringen presenterade efter sina förhandlingar en rad med åtgärder, som skall bidra till en ökad sysselsättning. Dessa åtgärder är viktiga, men det spelar även en stor roll hur världsekonomin repar sig. EU och dess medlemsländers ekonomiska läge spelar en nyckelroll för Finlands exportindustri. Våra största handelspartners är EU-medlemsländer, vilket innebär att vi är starkt beroende av den ekonomiska utvecklingen som sker i de övriga medlemsländerna.   

COVID-19 krisen har fått EU-medlemsländerna att enas kring den omdiskuterade återhämtningsfonden som kritiserats av oppositionspartierna. Om det avhandlade resultatet inte tillfredsställer oppositionspartierna, borde det presenteras konkreta förslag om vilka alternativ Finland har. Dessa förslag borde även innehålla uträkningar om vilka de ekonomiska konsekvenserna av en alternativ lösning skulle vara.  Jag hävdar att de alternativa lösningarna vore både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt betydligt sämre. Ett enat och solidariskt EU, där marknaden stimuleras och kommer igång så snabbt som möjligt, ligger i Finlands intresse. Att vara medlem i den Europeiska unionen för med sig kostnader, men nyttan är betydligt större. Det som däremot ofta glöms bort i de EU-kritiska inläggen är de kostnader som ett land som inte tillhör EU betalar. Enligt bland annat Business Insiders uträkningar kommer exempelvis Storbritanniens utträde ur EU att kosta landet cirka 220 miljarder euro, vilket motsvarar de medlemsavgifter som landet betala de senaste 47-åren

Ur landsbygdens synvinkel medför återhämtningsfonden flera positiva saker. Paketet som förhandlades fram innefattar förutom den omdiskuterade covid-19 skyddsnätet och återhämtningsfonden, även EU:s fleråriga budgetram till åren 2021–2027.  Nu gäller det för oss att se till att medlen används på ett så framtidsorienterat och effektivt sätt som möjligt.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om beredskap i EU:s stridsgrupp 1.7–31.12.2020

Gruppanförande 6.5.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
06.05.2020 kl. 18:00

Regeringens exitstrategi, coronakrisen

Remissdebatt 6.5.2020, gruppanförande, Anders Adlercreutz
06.05.2020 kl. 14:57

Planen för de offentliga finanserna för 2021-2024

Gruppanförande 21.4.2020, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
21.04.2020 kl. 15:00

Remissdebatt om beredskapslagarna 17.3.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
17.03.2020 kl. 18:00

Riksmötets öppningsdebatt 11.2.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
11.02.2020 kl. 15:00

Interpellationsdebatt al-Hol

Gruppanförande hållet av ledmot Eva Biaudet
17.12.2019 kl. 15:00

Responsdebatt budgeten 2019

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz
17.12.2019 kl. 11:00