Remissdebatt fjärde tilläggsbudgeten 10.6.2020

10.06.2020 kl. 15:27
Gruppanförande hölls av riksdagsledamot Joakim Strand.

Ärade talman,

För ganska exakt sex månader sedan i december 2020 godkändes i denna sal budgeten för detta år. Om någon då skulle ha sagt att vi bara ett halvt år senare ska behandla en rekordstor fjärde tilläggsbudget på 5,5 miljarder euro skulle garanterat ingen ha trott det.

Tyvärr är det fullt allvar till följd av coronavirusepidemin som slagit hårt mot hela den globala ekonomin, också naturligtvis vår. När vi nu söker oss framåt behöver vi både ett nationellt och europeiskt perspektiv.

Det är på många sätt en historisk tilläggsbudget som följer de ekonomiska experternas råd. Vihriälä-gruppen betonar att stimulansåtgärderna ska vara ordentligt dimensionerade, vältajmade och, inte minst, riktade på rätta saker.

Regeringen har levererat. Vi har en tilläggsbudget som ger direkt stöd för att människor ska klara sig ur krisen.

I det paket vi nu behandlar finns resurser på hundratals miljoner euro på barns och ungas välbefinnande. Det inkluderar stödåtgärder på alla utbildningsstadier från småbarnspedagogik till gymnasier, från yrkesskolor till universitet – det här är en väldigt viktig fråga för SFP och Svenska riksdagsgruppen.

Kommunerna har haft det tufft till följd av coronakrisen och kommunerna kompenseras nu för sina minskade skatteintäkter med ett gediget paket på 1,4 miljarder euro.

Tilläggsbudgeten innehåller också ett massivt infrastrukturpaket. Över 400 miljoner på nya infrastrukturprojekt, men det satsas också mera på basvägnätet, kollektivtrafiken och på att bygga ut cykellederna. SFP:s ministergrupp och Svenska riksdagsgruppen har arbetat hårt för att flera väsentliga projekt i Nyland, Åboland och Österbotten nu går framåt.

Genom markanvändningsavtal ser regeringen till att det i vårt lands huvudstad finns hållbara trafiklösningar och bostäder till ett rimligt pris.

Ärade talman,

Regeringens förslag till fjärde tilläggsbudget innehåller också viktiga framtidssatsningar på forskning och innovation bland annat genom kapitalisering av Finlands Industriinvestering och Finlands Malmförädling.

Den synergieffekt detta medför för de högförädlade ackumulatorproducenterna och energiteknologin skapar betydande mervärdespotential för Finland.

Samalla on kuitenkin huomioitava, että sähköistymiskehitys voi lisätä kehittyvästä kiertotaloudesta ja uusiutuvasta energiasta huolimatta myös primäärien metallien ja mineraalien kysyntää, mikä asettaa haasteita luonnonvarojen kestävyyden ja vesistöjen kannalta.

Satsningarna på digitalisering, samt energiproduktion, distribution och lagring erbjuder möjligheter till global affärsverksamhet som har avgörande betydelse för den gröna omställningen och får en hållbar sysselsättande tillväxt.

Precis som bland annat framtidsutskottet och ekonomiutskottet i sina färska utlåtanden har konstaterat bör Finland sikta på att bli ledande aktör för en hållbar framtid.

Dessa målsättningar förutsätter nya innovativa verksamhetsmodeller i samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn, samt även mellan andra aktörer. Det är viktigt att beakta och utnyttja särdragen och styrkorna i landets olika regioner då vi går in för att skapa ny exportaffärsverksamhet med en hög förädlingsgrad.

Ärade talman,

Vi har möjligheter och vi ska inte tappa framtidstron. Visst, räkningen för coronan skall även betalas tillbaka. På sikt är det ohållbart att hålla i gång samhällsekonomin med så kallade stimulanspengar.

I höst behövs beslut om en vägkarta för de strukturella reformer som ska stärka landets och företagens konkurrenskraft. Svenska riksdagsgruppen och SFP kommer aktivt att vara med och söka dessa lösningar.

Den flexibilitet och den krismedveten som präglat arbetslivet under coronakrisen bör vi ta med oss i bagaget. Ansvarsmedvetenheten under krisen har visat att vi i Finland har förmåga att vara lösningsorienterade och solidariska.

Nu är rätt tid att stimulera, men då vi tillåter det, säger vi samtidigt ett tydligt ja till att bli ansvarsbärare för en hållbar ekonomisk politik på sikt.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 23.11.2010

Gruppanförande i debatten om europeiska säkerhetsstrukturer
25.11.2010 kl. 09:13

Gruppanförande 18.11.2010

Gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse om jämställdheten mellan kvinnor och män
19.11.2010 kl. 10:54

Gruppanförande 17.11.2010

Gruppanförande i interpellationsdebatten om sysselsättningen
19.11.2010 kl. 10:51

Gruppanförande 10.11.2010

Gruppanförande i remissdebatten om förslaget till fjärde tilläggsbudget för 2010 och komplettering till budgetförslaget för 2011
11.11.2010 kl. 14:12

Metropolpolitik

I Svenska akademiens ordlista står det att metropol betyder huvudstad eller storstad. Under de senaste åren har ordet metropol blivit ett begrepp i den politiska debatten som ofta förknippats med en vilja eller ett tryck att från statens håll öka styrningen i Helsingforsregionen.
09.11.2010 kl. 15:06

Gruppanförande 27.10.2010

Gruppanförande i debatten om den ekonomiska politiken inom Europeiska unionen och euroområdet
29.10.2010 kl. 12:55

Gruppanförande 20.10.2010

Gruppanförande i debatten om en internationell livsmedelsstrategi
20.10.2010 kl. 15:50