De offentliga finanserna

25.04.2020 kl. 08:19
I riksdagen diskuterade vi i tisdags planen för de offentliga finanserna för de kommande åren. Redan nu aviseras att dessa kommer att behöva revideras när krisen övergår i ett nytt normalläge. I mitt anförande förde jag fram att våra nationella ekonomiska utmaningar kommer att vara de samma men mycket större till sin omfattning jämfört med innan pandemin.
Återhämtningen innehåller såväl allvarliga hot som stora möjligheter för ekonomin. Mycket beror på hur vi omställer oss från kris till det nya normalläget. Vid en hållbar omställning bör företag, arbetsplatser och vår grundläggande grundtrygghet ligga i centrum. Vi ska förstå situationens allvar men inte låta oss fall in i pessimism utan visa handlingskraft. Som exempel tog jag Österbotten och att vi här är vana vid att använda vår företagaranda till att hitta nya lösningar och nya utvägar. Vi kan se med tillförsikt på framtiden trots det akuta dystra nuläget.
Vi får inte glömma att lantbrukets lönsamhetskris inte har försvunnit någonstans under pandemin och att vi även bör hantera denna kris för att trygga vår försörjningsberedskap. Det är glädjande att det verkar som att coronan har fått folk att uppskatta inhemsk mat mera och uppskatta det arbete jordbrukarna gör. Vi behöver inhemska matproducenter nu och i framtiden men det räcker inte med att det inhemska jordbruket uppskattas utan verksamheten måste också vara lönsam.
Trots att coronan ändrat på de ekonomiska realiteterna är det fortfarande viktigt att vi jobbar för ett ekonomiskt, ekologiskt, socialt och regionalt rättvist samhälle. Med de nya ekonomiska tiderna måste vi också göra en ny lägesbedömning, hitta de åtgärder som balanserar ekonomin mest effektivt och göra prioriteringar. Regeringsprogrammets grund ska vi ska inte ändra på men det är både realistiskt och ärligt att säga att vi säkert blir tvungna att prioritera bland regeringsprogrammets ambitiösa målsättningar. Jag vill understryka att det är viktigt att ingen i det här läget låser sig i något hörn utan att vi kan föra en sansad diskussion kring prioriteringarna.
Ett hett diskussionsämne under den gångna veckan har varit de stödpengar som beviljats företag för att lindra coronakrisens verkningar. Jag vill börja med att konstatera att stödpengarna håller på att utredas och att den bild som varit ute i offentligheten inte beskriver den helhet som stöden utgör. Oberoende detta har det framkommit exempel i offentligheten som nog också fått många av oss i riksdagen att ställa oss frågande till om stöden riktats dit det största behovet finns. Målsättningen i denna akuta situation måste vara att trygga kassaflödet för de företag som tappat hela eller en betydande del av sin marknad. Tids nog när samhället öppnas upp igen behövs stimulansåtgärder. Regeringen har all orsak att korrigera kursen i hur företagen kan stödas ekonomiskt och här pågår förhandlingar som bäst. Bland annat kan nämnas att ett stöd till barer, caféer och restauranger kommer att presenteras de närmaste dagarna.
Slutligen vill jag uppmana alla att fortsätta följa myndigheternas direktiv. Smittorisken är inte över även om nästa veckas stora diskussionsämne antagligen kommer att vara hur vi skall börja öppna upp vårt samhälle igen.

I riksdagen diskuterade vi i tisdags planen för de offentliga finanserna för de kommande åren. Redan nu aviseras att dessa kommer att behöva revideras när krisen övergår i ett nytt normalläge. I mitt anförande förde jag fram att våra nationella ekonomiska utmaningar kommer att vara de samma men mycket större till sin omfattning jämfört med innan pandemin.

Återhämtningen innehåller såväl allvarliga hot som stora möjligheter för ekonomin. Mycket beror på hur vi omställer oss från kris till det nya normalläget. Vid en hållbar omställning bör företag, arbetsplatser och vår grundläggande grundtrygghet ligga i centrum. Vi ska förstå situationens allvar men inte låta oss fall in i pessimism utan visa handlingskraft. Som exempel tog jag Österbotten och att vi här är vana vid att använda vår företagaranda till att hitta nya lösningar och nya utvägar. Vi kan se med tillförsikt på framtiden trots det akuta dystra nuläget.

Vi får inte glömma att lantbrukets lönsamhetskris inte har försvunnit någonstans under pandemin och att vi även bör hantera denna kris för att trygga vår försörjningsberedskap. Det är glädjande att det verkar som att coronan har fått folk att uppskatta inhemsk mat mera och uppskatta det arbete jordbrukarna gör. Vi behöver inhemska matproducenter nu och i framtiden men det räcker inte med att det inhemska jordbruket uppskattas utan verksamheten måste också vara lönsam.

Trots att coronan ändrat på de ekonomiska realiteterna är det fortfarande viktigt att vi jobbar för ett ekonomiskt, ekologiskt, socialt och regionalt rättvist samhälle. Med de nya ekonomiska tiderna måste vi också göra en ny lägesbedömning, hitta de åtgärder som balanserar ekonomin mest effektivt och göra prioriteringar. Regeringsprogrammets grund ska vi ska inte ändra på men det är både realistiskt och ärligt att säga att vi säkert blir tvungna att prioritera bland regeringsprogrammets ambitiösa målsättningar. Jag vill understryka att det är viktigt att ingen i det här läget låser sig i något hörn utan att vi kan föra en sansad diskussion kring prioriteringarna.

Ett hett diskussionsämne under den gångna veckan har varit de stödpengar som beviljats företag för att lindra coronakrisens verkningar.  Jag vill börja med att konstatera att stödpengarna håller på att utredas och att den bild som varit ute i offentligheten inte beskriver den helhet som stöden utgör. Oberoende detta har det framkommit exempel i offentligheten som nog också fått många av oss i riksdagen att ställa oss frågande till om stöden riktats dit det största behovet finns. Målsättningen i denna akuta situation måste vara att trygga kassaflödet för de företag som tappat hela eller en betydande del av sin marknad. Tids nog när samhället öppnas upp igen behövs stimulansåtgärder. Regeringen har all orsak att korrigera kursen i hur företagen kan stödas ekonomiskt och här pågår förhandlingar som bäst.  Bland annat kan nämnas att ett stöd till barer, caféer och restauranger kommer att presenteras de närmaste dagarna.

Slutligen vill jag uppmana alla att fortsätta följa myndigheternas direktiv. Smittorisken är inte över även om nästa veckas stora diskussionsämne antagligen kommer att vara hur vi skall börja öppna upp vårt samhälle igen.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

Gruppanförande 15.9.2021. Anförandet framfördes av ledamot Sandra Bergqvist.
15.09.2021 kl. 15:30

Den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna 

Gruppanförande 14.9.2021 hållet av ledamot Eva Biaudet.
14.09.2021 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021–2032

Gruppanförande hållet av ledamot Mikko Ollikainen.
01.07.2021 kl. 11:00

Planen för de offentliga finanserna

Responsdebatt 28.6.2021 där gruppanförandet hölls av ledamot Veronica Rehn-Kivi.
28.06.2021 kl. 15:00

Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse, responsdebatt

Gruppanförande hållet av ledamot Joakim Strand.
09.06.2021 kl. 15:00

Interpellation om reformen av social- och hälsovårdstjänsterna

Gruppanförande 1.6.2021 hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi.
01.06.2021 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om den riksomfattande trafikplanen 2021-2032

Gruppanförande hållet av ledamot Sandra Bergqvist.
26.05.2021 kl. 15:00