Vem gillar chefen?

20.02.2020 kl. 06:38

Då jag i mitt tidigare jobb reste runt i Svenskfinland och diskuterade den just då tilltänkta vårdreformen, var det många som kom med sina egna berättelser och erfarenheter. Hur de upplevde att jobba inom vården. Hur rutiner hade förändrats under de senaste åren. Hur de hade en stark passion för deras arbete och arbetsuppgifter, men upplevde att ingen lyssnade. Väldigt många av berättelserna handlade just om ledarskap - eller snarare om avsaknaden av den. Tyvärr var det allt för ofta som det kom fram att ”management by perkele” fortsättningsvis lever kvar.

Själv levde jag i den tron att den här formen av ledarskap hade dött ut. Att skrika, nedvärdera, förnedra, skrämma och hota sina medarbetare och andra runt omkring en känns bara väldigt förlegat. Tyvärr finns det flera färska exempel på att den här typen av ledarskap fortfarande finns och existerar i vårt samhälle. Ett exempel är ungdomstränaren som skriker och använder svordomar då hon på nedlåtande sätt tilltalar hårt tränande ungdomar. Det andra exemplet är företagsledaren som delar upp sin personal i olika grupper beroende på hur han uppfattar dem som arbetstagare. Det här vittnar om att uppfattningen om vad gott ledarskap är varierar stort och att ”management by perkele” fortfarande - år 2020 - starkt lever kvar.

Då vårt samhälle snurrar på i allt hårdare takt, ställs det också allt högre krav på ledarskapet. Trots det, är det här något som man talar väldigt lite om. I många företag sätter man stor vikt vid ledarskapet, men bland den offentliga sektorn talas det allt för lite om ledarskap. En duktig sjukskötare, en inspirerande hortonom eller en kreativ kulturproducent är inte automatiskt en bra ledare. Det här är två områden - yrkeskunskap och ledarskap - som lätt blandas ihop. Om man är duktig på sitt jobb, är man nödvändigtvis inte en inspirerande ledare. Att se olika individers styrkor och pussla ihop dem på bästa möjliga sätt är en annan förmåga än yrkesskicklighet. Det här måste vi bli bättre på att hålla isär och bedöma skilt för sig.

Den moderna ledaren är inte ute efter att framhäva sig själv och sina kunskaper, utan att locka fram det bästa ur var och en som jobbar i teamet. Alla har sina starka och sina svaga sidor och ledarens roll är att ta fram det bästa hos var och en. Att informera och vägleda vart man är på väg och varför. Skapa gemenskap. Visa uppskattning. Vara tydlig med sina förväntningar. Stöda, lyssna och överväga. Kommunicera och involvera. Kort och gott - motsatsen till ”management by perkele”.

Kampen om arbetstagare kommer att hårdna under de kommande åren och arbetsgivarnas ständiga jakt efter kunniga arbetstagare är på vissa håll redan nu ett faktum. Vill man överleva måste man också ha något att erbjuda. Här kommer gott ledarskap att vara en avgörande faktor i framtiden. Vikten av att trivas på jobbet går ofta hand i hand med de prestationer som utförs. Det är dags att se satsningar på gott ledarskap som en av de viktigaste framgångsfaktorerna.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt fjärde tilläggsbudgeten 10.6.2020

Gruppanförande hölls av riksdagsledamot Joakim Strand.
10.06.2020 kl. 15:27

Responsdebatt om planen för de offentliga finanserna

Gruppanförandet 9.6.2020 hölls av ledamot Veronic Rehn-Kivi Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
09.06.2020 kl. 15:30

Aktualitetsdebatt om EU:s återhämtningsfond 4.6.2020

Gruppanförande i tvåspråkig version. Gruppanförandet hållet av Eva Biaudet.
04.06.2020 kl. 17:15

Statsrådets redogörelse om beredskap i EU:s stridsgrupp 1.7–31.12.2020

Gruppanförande 6.5.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
06.05.2020 kl. 18:00

Regeringens exitstrategi, coronakrisen

Remissdebatt 6.5.2020, gruppanförande, Anders Adlercreutz
06.05.2020 kl. 14:57

Planen för de offentliga finanserna för 2021-2024

Gruppanförande 21.4.2020, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
21.04.2020 kl. 15:00

Remissdebatt om beredskapslagarna 17.3.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
17.03.2020 kl. 18:00