Sysselsättningspolitik

15.02.2020 kl. 07:56
På tisdagen debatterade riksdagen om regeringens politik för det kommande året.

En stor del av debatten kretsade kring sysselsättningspolitiken. Det stämmer att regeringen har ett stort arbete framför sig om vi på hösten ska kunna påvisa beslut som innebär 30 000 arbetsplatser till. Som både statsministern och Svenska riksdagsgruppen poängterade i öppningsdebatten så utesluts inga åtgärder i det här skedet.

Jag är själv förhoppningsfull om de kommunförsök som genomförs där kommunernas och TE-byråernas samarbete kring sysselsättningen förstärks. Tanken är att effektivera arbetsförmedlingen genom att utnyttja kommunernas lokala kunnande och få all service samlad på ett ställe.

Också en ökad användning av lönesubventioner som betalas till arbetsgivaren för anställning av en arbetslös finns bland de redan överenskomna sysselsättningsåtgärderna. Vi har speciellt tre grupper av arbetslösa som vi måste fokusera på; ungdomar, deltidsarbetslösa och över 55-åringar. För dem kan lönesubventionen vara ett viktigt steg mot att bli anställd.

Vi får inte heller glömma yrkesutbildningen och dess betydelse för sysselsättningsgraden. Ifall vi ska nå vårt sysselsättningsmål på 75 procent är satsningar inom yrkesutbildningen nödvändiga. De märkbara satsningar som regeringen gjort på hela utbildningsstigen – från småbarnsfostran till universiteten – är ytterst viktiga.

För företagen kan det vara glädjande att höra att arbetet för att försnabba tillståndsprocesserna för utländsk arbetskraft har redan satts i gång i Arbets- och näringsministeriet. SFP anser också att vi borde få kunna testa slopad behovsprövning i regioner med stor efterfrågan på arbetskraft. Det här vore speciellt viktigt för Österbotten där hälften av företagen lider av arbetskraftsbrist.

Kort och koncist behöver vi ta i bruk alla tänkbara medel om vi ska nå vårt sysselsättningsmål på 75 procent.

Vi får dock inte enbart blint fokusera på traditionella metoder för att öka sysselsättningen utan också se till exempel social- och hälsovårdstjänster som en del av helheten. SFP har länge påtalat att vi behöver göra psykisk hälsa till en nationell prioritet. Vi har allt fler som lider av psykiska problem i Finland och förutom mänskligt lidande förorsakar psykisk ohälsa miljardkostnader åt samhället varje år. Det är enormt viktigt att vi ingriper tidigt förrän problemen hopar sig. Satsningar på mental hälsa är också en viktig sysselsättningsåtgärd eftersom hjälp i ett tidigt skede återställer arbets- och studieförmågor.

Jag är glad att vi diskuterar psykisk ohälsa mera och ser positivt på den mentalvårdsstrategi som Social- och hälsovårdsministeriet publicerade i veckan, där det talas om att förbättra tillgången till vård och förebyggande tjänster på basnivå.  Jag deltar själv aktivt i arbetet via riksdagens delegation för mental hälsa.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget 23.2.2022

Gruppanförandet hållet av ledamot Eva Biaudet.
23.02.2022 kl. 15:00

Svar på interpellation om bränsle- och energipriserna 22.2.2022

Gruppanförandet hölls av ledamot Sandra Bergqvist
22.02.2022 kl. 14:56

Statsministerns upplysning - Översikt över det utrikes- och säkerhetspolitiska läget 22.2.2022

Ledamot Anders Adlercreutz höll gruppanförandet.
22.02.2022 kl. 14:11

Människorättspolitiska redogörelsen

Gruppanförandet hölls av ledamot Biaudet
16.02.2022 kl. 15:41

Statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen

Gruppanförandets talare ledamot Rehn-Kivi
09.02.2022 kl. 15:00

Riksmötets öppningsdebatt 8.2.2022

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz.
08.02.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 2022

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2021 kl. 11:00