Därför behöver Åland få mer pengar tillbaka

09.09.2019 kl. 10:56
Enligt Ålands självstyrelselag har staten lagstiftningsbehörighet i fråga om allmänna skatter och avgifter

Skattskyldiga på Åland betalar således skatt till staten på samma grunder som skattskyldiga i övriga landet. Den statliga inkomst- och kapitalskatten är därför densamma. Statlig mervärdesskatt på varor och tjänster tas ut på exakt samma grund som i övriga Finland. Bilar registrerade på Åland har egna registerplåtar, men bil- och fordonsskatten är precis densamma som för fordon i övriga Finland. Det här gäller så klart också bränsleskatt, alkoholskatt, tobaksskatt, samfundsskatt och alla andra skatter. Den statliga skattegrunden är precis lika på Åland som i övriga delar av landet.

Skatterna på Åland uppbärs, i likhet med övriga landet, av skatteverket för att sedan gå in i statsbudgeten för att finansiera bland annat sjukvård, utbildning, statsandelar, vägar och näringspolitik. På Åland finansieras de här verksamheterna dock inte av staten, utan av landskapet Åland, i enlighet med självstyrelselagen.

För att ha råd att finansiera det, som hör till Ålands självstyrelse, får Åland tillbaka en andel av alla de statliga skatter man betalar. I självstyrelselagen från år 1993 bestämdes att Åland varje år får tillbaka 0,45 % av statens samlade intäkter, exklusive upplåning. Om ålänningar är flitiga skattebetalare får man ytterligare tillbaka det belopp som överstiger 0,50 %, i så kallad flitpeng, men bara på vissa direkta skatter såsom inkomst-, kapital- och samfundsskatt. På exempelvis momsintäkter, som ökat i betydelse, och alla punktskatter finns ingen flitpeng.

Varje år sedan systemet kom i kraft år 1993 har åländska skattebetalare betalat mer än föreskrivet och flitpengen betalats ut. Förklaringen till det är framförallt Ålands höga sysselsättning och att skatteintäkterna blir högre när flera jobbar. Vad är då problemet?

Sedan år 1993 har Ålands befolkning vuxit i dubbel så snabb takt som landets hela befolkning. År 1993 var Ålands befolkning 0,49 % av landets befolkning. Vid senaste årsskifte var andelen 0,54 %. Det här kan kanske låta futtigt i procent, men för Åland handlar det om en ökning av befolkningen med knappt 19 %, eller med 4687 individer. Det är en betydande ökning.

Problemet för Åland är att vi trots denna ökning fortfarande bara får tillbaka 0,45 % av de statliga skatter som betalas. Samtidigt innebär en ökande befolkning naturligt att kostnaderna för den offentliga servicen, som bekostas av Åland, ökar. Fler skolplatser och sjukbäddar behövs då man blir flera.

Det som räddat Åland ekonomiskt, och gjort att Åland ändå lyckats klara sig så här länge, har varit den låga arbetslösheten. Då sysselsättningen varit högre än 80 % har lägre arbetslöshetskostnader uppkommit. Men det finns heller nu inget finansiellt utrymme för sämre tider. Och om befolkningen fortsätter växa i samma takt, vilket Åland vill, blir finansieringen ännu skevare. Av bland annat den anledningen behöver pengarna som Åland får tillbaka höjas genom en ändring av självstyrelselagen för att reflektera de senaste drygt 25 årens befolkningsökning.

Åland vill inte ha bidrag utan enbart få tillbaka en rättvis andel av de skatter man betalar för att kunna växa och fortsätta bidra till landets ekonomi.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 19.9.2019, svenska riksdagsgruppen, Anders Adlercreutz
igår kl. 18:01

Regeringen Rinnes regeringsprogram

Gruppanförande hållet av gruppordförande, riksdagsman Anders Adlercreutz,11.6.2019
11.06.2019 kl. 21:09

Svenska riksdagsgruppens svar på regeringssonderarens frågor 30.4.2019

Den finskspråkiga versionen är den officiella
30.04.2019 kl. 10:43

HEMSIDAN UPPDATERAS UNDER APRIL MÅNAD

Svenska riksdagsgruppen består efter riksdagsvalet 2019 av följande ledamöter:
23.04.2019 kl. 08:50

Responsdebatt statsrådets framtidsredogörelse del 2

Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi
04.03.2019 kl. 13:00

Interpellation om läget i äldreomsorgen

Interpellationsdebatt 6.2.2019. Gruppanförande hållet av Anna-Maja Henriksson,
06.02.2019 kl. 15:00