Kan vi minska mängden sopor i framtiden?

22.08.2019 kl. 08:43
Få saker engagerar lika mycket som sophanteringen. Så var det också den här sommaren.

På sociala medier kunde man följa med arga uppdateringar om överfulla sopkärl, avsaknaden av sopkärl och bristande omdöme när det kommer till vad man placerar vid ett sopkärl.

Det finns ett tydligt mål om att folk ska återvinna all form av avfall. Eftersom ambitionen är att återvinna så mycket som möjligt ska det också vara så lätt som möjligt för finländarna att sortera sitt avfall. Det här gäller naturligtvis såväl papper, metall och glas som farliga ämnen, elektronik och byggavfall. Sophantering och återvinning har en central betydelse för att råvaror ska kunna tas till vara och användas på nytt.  Lyckligtvis så betonas den cirkulära ekonomin i allt högre grad. Bara under de senaste åren har soptunnor för olika sorts avfall ökat och som senaste tillskottet har vi insamlingen av plast. Plast har blivit ett allt växande miljöproblem och åtgärder har också vidtagits på många plan. Däremot är det ett faktum att vi människor är bekväma av oss. Är sopkärlet fullt är det nog lätt hänt att soppåsen kastas dit den ryms istället för i rätt sopkärl. Det är få som åker runt med soporna många dagar i bilen eller tar hem soporna igen, tills det finns plats i sopkärlet. Sopkärlen bör vara lättillgängliga för alla och tömmas tillräckligt ofta. Speciellt ute i skärgården är vinter och sommar två olika världar när det kommer till mängden skräp. Ett sopkärl som under vinterhalvåret är okej att tömma en gång i månaden kan under sommaren bli fullt på bara några dagar. Om sophanteringskedjan inte fungerar, är det lätt hänt att intresset för att sortera sopor i hemmet snabbt dalar.

EU har godkänt det s.k. plastdirektivet med vilket man eftersträvar att minska och helt avstå från vissa plastprodukter av engångskaraktär som t.ex. sugrör. Det här kan kanske kännas löjligt, men ett så hållbart material som plast de facto är ska inte bara användas i några sekunder eller högst minuter innan det slängs bort. Använder vi plast på rätt sätt är det ett suveränt material när det till exempel kommer till att bevara livsmedelskvaliteten. Däremot har jag många gånger förundrat mig över hur överstora plastförpackningar som väldigt många leksaker har. Där förpackas ofta plast i plast. För att inte tala om senast då jag köpte en ficklampa. Den var så hårt inpackad i plast så det krävdes både verktyg och lindrigt våld för att öppna förpackningen. Då frågade jag mig; behöver vi verkligen alla dessa förpackningar och all denna plast? Hur många gånger ska vi packa in en tepåse och är det vettigt att frukostflingorna ofta bara utgör två tredjedelar av förpackningens storlek?

För att verkligen kunna tala om en hållbar framtid behöver vi bredda perspektivet. Det räcker inte med att enbart se över när en produkt ska användas eller hur den ska slängas bort.  Det handlar inte heller enbart om produkten sorteras rätt eller blir den hämtad av en sopbil i rätt tid. Vi bör även se över stunden då produkten produceras, förpackas och slutligen når kunden. Vi behöver inte alla förpackningar och förpackningsmaterialet kan optimeras så att den totala mängden avfall minskar. För att vi ska uppnå det här måste vi bli bättre på att se helheten och lära oss tänka i lite nya banor. Då kan vi minska mängden sopor i framtiden.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Eettistä tietopolitiikkaa tekoälyn aikakaudella-selonteko

Lähetekeskustelu/remissdebatt 13.12.2018.    Ledamot Stefan Wallin
13.12.2018 kl. 17:31

Aktuell debatt om den framtida utvecklingen i EU

Gruppanförande 12.12.2018, Eva Biaudet
12.12.2018 kl. 14:38

Redogörelsen om idrottspolitik

Gruppanförande, Mikaela Nylander
20.11.2018 kl. 14:56

Alternativa budgeterna 14.11.2018

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson,
14.11.2018 kl. 14:37

Vi kan bättre.

Svenska riksdagsgruppens alternativa budget 2019
07.11.2018 kl. 14:44

Statsrådets framtidsredogörelse del 2

Gruppanförande 23.10 2018 hållet av ledamot Stefan Wallin
23.10.2018 kl. 14:57