Svar på skriftligt spörsmål om examen som gäller utmärkta språkkunskaper i finska 

28.02.2019 kl. 13:59

Ledamot Nylander ställde fråga till minister Grahn-Laasonen.

 

Hur motiverar regeringen att personer som avlagt studentexamen vid ett svenskspråkigt gymnasium inte via sitt studentbetyg kan påvisa utmärkta kunskaper i finska, och vad ämnar regeringen göra för att korrigera situationen? 


Minister Grahn-Laasonen svarar:


Examensavgiften för statsförvaltningens språkexamen 2019 är 370 euro om examina i muntliga och skriftliga färdigheter avläggs samtidigt. Om examina avläggs särskilt kostar varje examen, den muntliga, skriftliga eller examen i förståelse 185 euro. 
Den utmärkta förmågan att använda finska eller svenska i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003), senare förordningen om språkkunskaper, uppnår man genom att kombinera skolbildning och högskolornas mogenhetsprov eller genom att avlägga provet i modersmål i studentexamen eller i stället för det avlägga provet för finska eller svenska som andra språk i studentexamen med ett tillräckligt högt vitsord. Provet i finska eller svenska som andra språk är avsett för personer med främmande språk. Det ersätter provet i modersmålet och är sålunda en obligatorisk del av examen.  
Enligt 15 § i förordningen om språkkunskaper fordras inte examen som visar utmärkt förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift av den som på detta språk: 
1) har fått sin skolutbildning enligt 20 § och avlagt mogenhetsprov i högskola 
2) har avlagt studentexamen med minst vitsordet magna cum laude approbatur i provet i detta språk som modersmål, eller 
3) har avlagt studentexamen med minst vitsordet eximia cum laude approbatur i finska respektive svenska som andra språk. 

Enligt 20 § i förordningen anses en person ha fått sin skolutbildning på det språk som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) obs. L714/2018) eller över motsvarande studier, om han eller hon på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet. 
Enligt lagen om anordnande av studentexamen (672/2005, 2 6 §) kan provet i modersmålet vara ett prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andra språk, om examinandens eget modersmål inte är finska, svenska eller samiska eller om examinanden använder teckenspråk som sitt modersmål eller första språk. Sålunda tillämpas 15 § 1 mom. 3 punkten i förordningen om språkkunskaper inte på personer vars modersmål är svenska, finska eller samiska. Däremot avlägger personer vars modersmål är finska eller svenska provet i modersmål i studentexamen och provet i det andra inhemska språket. Det har inte ansetts att avläggandet av provet i det andra inhemska språket påvisar utmärkta språkkunskaper i språket så som avses i förordningen när det gäller finska eller svenska. För utmärkt förmåga i tal och skrift ska även studentexamen avläggas på det aktuella språket. När en person avlägger studentexamen på finska kan han eller hon visa sin utmärkta förmåga att använda finska i tal och skrift genom godkänt vitsord i modersmålet. När en person avlägger studentexamen på svenska kan han eller hon visa sin utmärkta förmåga att använda svenska i tal och skrift genom godkänt vitsord i modersmålet.  
Statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen som är i kraft gavs den 12 juni 2003. Förordningen har inte ändrats sedan den gavs. Undervisnings- och kulturministeriet har redan tidigare börjat utreda frågor som efter att förordningen gavs uppkommit gällande tillämpning liksom eventuella behov av att ändra och förtydliga den. Synpunkten som läggs fram gällande språkkunskapsnivån som avläggandet av provet i det andra inhemska språket med godkänt vitsord i samband med avläggande av studentexamen vid ett svenskt gymnasium påvisar kommer att beaktas i utredningen. 


Helsingfors 22.2.2019 
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om rättsvården

Gruppanförande 1.12.2022, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
01.12.2022 kl. 18:00

Statsrådets redogörelse till riksdagen om Senatkoncernen och statens verksamhetslokalförvaltning

Gruppanförandet hållet av ledamot Mikko Ollikainen.
16.11.2022 kl. 15:00

Redogörelsen om digitala kompassen

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.
16.11.2022 kl. 16:31

Interpellation om regeringens försummelser med att påverka i EU när det gäller restaureringsförordningen

Gruppanförandet hållet av ledamot Anders Norrback.
09.11.2022 kl. 14:50

Försörjningsberedskapsredogörelsen

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
19.10.2022 kl. 17:00

Klimatplanen för markanvändningssektorn

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.
19.10.2022 kl. 15:41

Klimat och energistrategin – en långsiktig klimatpolitisk plan

Gruppanförande 13.10.2022 hållet av ledamot Mikko Ollikainen.
13.10.2022 kl. 15:00