Lyft in de mänskliga rättigheterna i värmen

21.01.2019 kl. 06:36
Parlamentariseringen av presidentmakten år 2000 byggde på en övertygelse om att riksdagens roll måste stärkas även i Europapolitiken.

Till skillnad från hur jag tänker idag om presidentens roll, kunde jag tycka då att presidentämbetet kunde förpassas till närmast symboliska uppgifter. Idag är de internationella relationerna så komplexa, att en aktiv roll betjänas av att kunna erbjuda en sittande presidents goda tjänster för internationell diplomati, utöver två tidigare prominenta presidenter som vi just nu råkar ha.

De första EU-åren jobbade vi målmedvetet för ett EU som hade handlingsförmåga både för att utveckla ett gemensamt välmående Europa och för en starkare internationell roll, i konflikthantering och som drivkraft för att lösa globala utmaningar. Fortfarande vill jag tro på denna vision.

I detta brytningsskede har vi tillfälle att skapa ett betydligt starkare och mer ansvarsfullt och solidariskt EU. Vi behöver en gemensam EU-riktning när det gäller att försvara värderingar som värnar om människovärdet och våra friheter, likaväl som vi behöver bygga förutsättningar för en hållbar och stark ekonomi som ger EU legitimitet och känns viktig för alla EU-medborgare. Friheten och marknaden behöver gemensamma regler för att inte lämna spelet öppet för hänsynslöshet utan ansvar, när det gäller miljö, social trygghet eller jämlikhet och kvinnors ställning. Detta ansvar kan inte heller ta slut vid våra gränser – även företag som verkar globalt måste verka under ett ansvar. Det är glädjande att en betydande grupp finländska företag har ställt sig i spetsen för att även hos oss såsom i Frankrike, med lagstiftning säkerställa att alla företag beaktar de mänskliga rättigheterna.

Men det är inte bara den internationella handeln som behöver regler. Som riksdagsledamöter bör vi obönhörligt passa på att de enskilda besluten inte nöter av vårt eget rättssamhälle eller leder till att det nordiska guldet – tilliten till myndigheterna och det rättvisa samhällsbygget – inte smälter samman. Jag oroar mig för att de liberala politikerna inte har varit tillräckligt starka för att hindra de otaliga små åtgärder i lagstiftningen som sammantaget inskränkt på utsatta gruppers rättskydd eller att de inte lyckats få gehör för en skavande resursbrist i t.ex. domstolarnas verksamhet och i lagberedningen. Jag oroar mig för att det alltför lätt skapas starka opinioner över partigränser, som berättigar inskränkningar i grundläggande friheter och rättskydd eller att grundlagen i brådskande ordning, som bara borde kunna ske av tvingande behov enligt grundlagsutskottet – låt vara att det skedde med så kallade goda avsikter – kan luckras upp, utan den breda samhällsdebatt som ändringar i grundlagsskyddet hittills har ansetts förutsätta.  

För mig stämmer fortfarande att trygghet och säkerhet bäst skapas genom tillit och delaktighet i vårt samhälle, inte genom hot och kontroll. De mänskliga rättigheterna är värda att lyftas fram i politikens centrum igen. Det vinner vi alla på

Eva Biaudet

Gruppanföranden

NATO-MEDLEMSKAP

Gruppandörandet hållet av gruppens ordförande ledamot Anders Adlercreutz.
16.05.2022 kl. 11:46

Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

Responsdebatt, Gruppanförande 11.5.2022, Mats Löfström
11.05.2022 kl. 15:00

Redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön

Gruppanförande framfört av ledamot Anders Adlercreutz
20.04.2022 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2023—2026

Gruppanförandet framfördes av ledamot Mats Löfström
19.04.2022 kl. 14:35

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, responsdebatt

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
29.03.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om redogörelsen för den inre säkerheten

Gruppanförandet hölls av ledamot Mikko Ollikainen
16.03.2022 kl. 15:00

Statsrådets bostadspolitiska redogörelse

Gruppanförande hållet av rikdagsledamot Mikko Ollikainen.
02.03.2022 kl. 16:06