Landsbygdsnämnder behövs i de nya landskapen

18.03.2018 kl. 06:45
Inkommande vecka så börjar riksdagen behandla landskapslagen. Lagpaketet är mera än 2 000 sidor långt och mycket omfattande.

Den största förändringen är som bekant att ansvaret för hälso- och sjukvården flyttar från kommunerna till de nya landskapen. En annan förändring som berör en betydligt mindre grupp invånare och följaktligen väcker mycket mindre debatt är att landsbygdsförvaltningen också förnyas helt och hållet. Till de nya landskapen ska de flesta landsbygdsrelaterade myndighetsfunktioner och -tjänster flyttas. Det gäller till exempel landsbygdsutveckling, avbytartjänster, veterinär- och granskningstjänster.
 

I vårt eget landskap Österbotten kommer landsbygdsavdelningen att bli den näst största enheten efter hälso- och sjukvårdssektorn. Landsbygdsenheten kommer ändå inte att ens ha en tiondedel av personalen i landskapet. Om man använder penningströmmarna som måttstock är det ännu mindre. Det arbete som görs i den nya landsbygdsenheten kommer precis som idag att vara tämligen anonym och osynlig för den stora allmänheten. Ändå är det fråga om mycket viktiga funktioner för i synnerhet jordbrukssektorn.

 

Pengarna för landsbygdsförvaltningen föreslås inte vara öronmärkta utan landskapen ska få ekonomisk ersättning för verksamheten som en klumpsumma. Den bygger på en tämligen komplicerad uträkning med olika indikatorer som grund. Det är viktigt att det i det landskapsval som enligt lagförslaget ska hållas nu i höst också väljs in politiker som kan den här sektorn och kan försvara den när resurserna ska fördelas.

 

Realismen säger dock att det är mycket sällan som granskarnas, veterinärernas eller avbytarnas antal och resurser kommer att hamna på den nya landskapsstyrelsens föredragningslista. Ännu mera sällan kommer landskapsfullmäktige att hantera frågorna. Hälso- och sjukvårdsfrågorna kommer att dominera på grund av sin tyngd och förändringstakten i sektorn. För att trygga ett demokratiskt inflytande och ge en möjlighet till politisk påverkan så borde det inrättas landsbygdsnämnder i landskapen som kan stå upp för resurstilldelningen och ge ett politiskt ryggstöd för det viktiga arbete som görs i sektorn.

 

Det är inte egalt för medborgarna hur vi bygger upp vår förvaltning och våra myndigheter. När det fungerar som bäst så vet invånarna knappt hur förvaltningen fungerar och vem som gör vad. När det inte fungerar så vet man det desto tydligare. Det kan vara svårt att få tag på tjänstemän, man blir tvungen att vänta på beslut eller pengar och i värsta falla äventyras samhällsfunktionerna.

 

Demokratiskt inflytande och kunniga förtroendevalda är en viktig del av de nya landskapen. Vi ska också ge dem möjligheter att verka effektivt. Därför behövs det landsbygdsnämnder i landskapen.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetpropositionen för 2024

Gruppanförandet hållet av ledamot Henrik Wickström.
13.12.2023 kl. 11:00

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2024-2027

Gruppanförande 22.11.2023, Mats Löfström
22.11.2023 kl. 15:00

Interpellation om ungas framtid            

Gruppanförande hållet av ledamot Henrik Wickström.
21.11.2023 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om beredskap i EU:s stridsgrupp 1.1.–30.6.2024

Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet.
15.11.2023 kl. 15:08

Interpellation om social- och hälsovården

Gruppanförande, hållet av ledamot Henrik Wickström.
18.10.2023 kl. 15:00

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2024   

Gruppanförande hållet av riksdagsgruppens ordförande Otto Andersson.
10.10.2023 kl. 13:00

Statsrådets meddelande om främjande av likabehandling, jämställdhet och ickediskriminering i det finländska samhället

Gruppanförande hållet av gruppordförande Otto Andersson.
06.09.2023 kl. 15:00