Landsbygdsnämnder behövs i de nya landskapen

18.03.2018 kl. 06:45
Inkommande vecka så börjar riksdagen behandla landskapslagen. Lagpaketet är mera än 2 000 sidor långt och mycket omfattande.

Den största förändringen är som bekant att ansvaret för hälso- och sjukvården flyttar från kommunerna till de nya landskapen. En annan förändring som berör en betydligt mindre grupp invånare och följaktligen väcker mycket mindre debatt är att landsbygdsförvaltningen också förnyas helt och hållet. Till de nya landskapen ska de flesta landsbygdsrelaterade myndighetsfunktioner och -tjänster flyttas. Det gäller till exempel landsbygdsutveckling, avbytartjänster, veterinär- och granskningstjänster.
 

I vårt eget landskap Österbotten kommer landsbygdsavdelningen att bli den näst största enheten efter hälso- och sjukvårdssektorn. Landsbygdsenheten kommer ändå inte att ens ha en tiondedel av personalen i landskapet. Om man använder penningströmmarna som måttstock är det ännu mindre. Det arbete som görs i den nya landsbygdsenheten kommer precis som idag att vara tämligen anonym och osynlig för den stora allmänheten. Ändå är det fråga om mycket viktiga funktioner för i synnerhet jordbrukssektorn.

 

Pengarna för landsbygdsförvaltningen föreslås inte vara öronmärkta utan landskapen ska få ekonomisk ersättning för verksamheten som en klumpsumma. Den bygger på en tämligen komplicerad uträkning med olika indikatorer som grund. Det är viktigt att det i det landskapsval som enligt lagförslaget ska hållas nu i höst också väljs in politiker som kan den här sektorn och kan försvara den när resurserna ska fördelas.

 

Realismen säger dock att det är mycket sällan som granskarnas, veterinärernas eller avbytarnas antal och resurser kommer att hamna på den nya landskapsstyrelsens föredragningslista. Ännu mera sällan kommer landskapsfullmäktige att hantera frågorna. Hälso- och sjukvårdsfrågorna kommer att dominera på grund av sin tyngd och förändringstakten i sektorn. För att trygga ett demokratiskt inflytande och ge en möjlighet till politisk påverkan så borde det inrättas landsbygdsnämnder i landskapen som kan stå upp för resurstilldelningen och ge ett politiskt ryggstöd för det viktiga arbete som görs i sektorn.

 

Det är inte egalt för medborgarna hur vi bygger upp vår förvaltning och våra myndigheter. När det fungerar som bäst så vet invånarna knappt hur förvaltningen fungerar och vem som gör vad. När det inte fungerar så vet man det desto tydligare. Det kan vara svårt att få tag på tjänstemän, man blir tvungen att vänta på beslut eller pengar och i värsta falla äventyras samhällsfunktionerna.

 

Demokratiskt inflytande och kunniga förtroendevalda är en viktig del av de nya landskapen. Vi ska också ge dem möjligheter att verka effektivt. Därför behövs det landsbygdsnämnder i landskapen.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om rättsvården

Gruppanförande 1.12.2022, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
01.12.2022 kl. 18:00

Statsrådets redogörelse till riksdagen om Senatkoncernen och statens verksamhetslokalförvaltning

Gruppanförandet hållet av ledamot Mikko Ollikainen.
16.11.2022 kl. 15:00

Redogörelsen om digitala kompassen

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.
16.11.2022 kl. 16:31

Interpellation om regeringens försummelser med att påverka i EU när det gäller restaureringsförordningen

Gruppanförandet hållet av ledamot Anders Norrback.
09.11.2022 kl. 14:50

Försörjningsberedskapsredogörelsen

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
19.10.2022 kl. 17:00

Klimatplanen för markanvändningssektorn

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.
19.10.2022 kl. 15:41

Klimat och energistrategin – en långsiktig klimatpolitisk plan

Gruppanförande 13.10.2022 hållet av ledamot Mikko Ollikainen.
13.10.2022 kl. 15:00