Skördeskador

07.10.2017 kl. 06:10
Sommaren 2017 har hört till de besvärligare i mannaminne.  På grund av en kall och regnig sommar med en alldeles för låg värmesumma har grödorna inte blivit färdiga i tid och en stor del av spannmålen är ännu oskördad

Nu är vi en vecka inne i oktober, och det regnar igen i så gott som hela landet. ProAgrias prognos berättar att redan nu kommer höjda kostnader och skördeförluster att kosta jordbruket minst 150-200 miljoner i högre torkkostnader och skörd som blir kvar på åkern. Jordbrukarna är redan mycket ekonomiskt trängda efter flera år av urusla priser. Nu krävs det att statsmakten reagerar både i Bryssel och nationellt.

Jag och SFP:s EU-parlamentariker Nils Torvalds gick därför ut tidigare i veckan och yrkade på att Finland nästa måndag när EU:s jordbruksministrar sammanträder i Luxemburg kräver att EU på grund av den exceptionella situationen hjälper oss med krisen. Kravet är berättigat och kan få uppbackning också från andra EU-länder eftersom situationen i till exempel de baltiska länderna påminner om den vi har i Finland. Förutom att ställa krav på Bryssel måste vi också ta i bruk inhemska åtgärder för att minska på belastningen. Det kan gälla allt från att få regeringen att backa från beskärningarna i LFA-stödet till eventuella skördeskadekrediter och flexibilitet i nitratdirektivet som styr när man får sprida gödsel på åkrarna.

Jordbrukarna saknar idag ett fungerande skyddsnät efter att skördeskadelagen avslutades och upphörde att gälla 2015. Det system med frivilliga, marknadsbaserade försäkringar som enligt regeringen skulle ersätta skördeskadelagen saknar i praktiken betydelse. Där den gamla skördeskadeersättningslagen visserligen trädde i kraft först när skadorna var mycket stora så beaktade den i alla fall den verkliga situationen ute på åkrarna. De försäkringar som nu bjuds ut åt odlarna är dyra och ställer mycket strikta krav på regnmängder under bestämda perioder och ersätter i praktiken inte en sådan situation som vi haft denna sommar.

Jag besökte Ungern tidigare i höst och där hade den ungerska staten byggt upp en skördeskadefond där en del av kapitalet kom från statsbudgeten och jordbruk över en viss storlek via lag var ålagda att delta i finansieringen av fonden. Ett sådant system tar tid att bygga upp och kan inte hjälpa oss idag men eftersom vi idag saknar ett fungerande skyddsnät är det något att tänka på. Vädrets makter kommer vi aldrig att rå på men vi kan lindra konsekvenserna av extrema väderförhållanden också framöver med klok lagstiftning.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget 23.2.2022

Gruppanförandet hållet av ledamot Eva Biaudet.
23.02.2022 kl. 15:00

Svar på interpellation om bränsle- och energipriserna 22.2.2022

Gruppanförandet hölls av ledamot Sandra Bergqvist
22.02.2022 kl. 14:56

Statsministerns upplysning - Översikt över det utrikes- och säkerhetspolitiska läget 22.2.2022

Ledamot Anders Adlercreutz höll gruppanförandet.
22.02.2022 kl. 14:11

Människorättspolitiska redogörelsen

Gruppanförandet hölls av ledamot Biaudet
16.02.2022 kl. 15:41

Statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen

Gruppanförandets talare ledamot Rehn-Kivi
09.02.2022 kl. 15:00

Riksmötets öppningsdebatt 8.2.2022

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz.
08.02.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 2022

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2021 kl. 11:00