Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

17.06.2016 kl. 08:10

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.

Eva Biaudet och Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Finlands deltagande i säkerhetssektorns utbildningsarbete i Irak

Gruppanförande 24.2 2015, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen
24.02.2015 kl. 15:00

Lika möjligheter till utbildning i framtiden

Interpellationsdebatt om lika möjligheter till utbildning i framtiden, 18.2 2015. Svenska riksdagsgruppen, gruppanförande Mikaela Nylander
18.02.2015 kl. 15:00

Interpellationsdebatt om skötseln av eurokrisen och läget i Grekland

Gruppanförande framfört av ledamot Mats Nylund, 4.2 2015
04.02.2015 kl. 15:00

Aktualitetsdebatt om läget i Ryssland

Gruppanförande hållet av Jörn Donner 14.1 2015
14.01.2015 kl. 15:00

Statsbudgeten 2015 responsdebatt

Svenska riksdagsgruppen Mats Nylund 15.12 2014
15.12.2014 kl. 17:00

Statsrådets principbeslut om Fennovoima

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande 3.12 2014, Lars Erik Gästgivars
03.12.2014 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om läget i Afghanistan

Jörn Donner 26.11 2014, Svenska riksdagsgruppen
26.11.2014 kl. 15:00