Panama

11.04.2016 kl. 09:16
Veckans stora politiska samtalsämne har varit den stora dataläckan, kallad Panamapappren. Avslöjandet visar hur omfattande skattesmitning och direkt skattefusk är.

Enligt Finansministeriet och Skatteförvaltningen går minst hundratals miljoner statskassan förbi och underminerar finansieringen av vår välfärd.  Dessutom innebär avslöjandet att medborgarnas förtroende för vårt samhällsbygge ytterligare sjunker. Det är ytterst allvarligt och måste fördömas å det starkaste. Nu måste vår regering göra sitt yttersta för att öka informationsutbytet mellan ländernas myndigheter och samtidigt följa upp att bankerna verkligen rapporterar penningtransaktioner till myndigheterna.

 

Det pågår hela tiden arbete för att förbättra utbytet av information mellan till exempel Finland och USA. EU-kommissionen bereder som bäst ett omfattande lagpaket som ska försvåra både skattesmitning och agressiv skatteplanering och dessutom minska på den så kallade skattekonkurrensen mellan länderna. Finland förhåller sig positivt till förslaget men det är inte helt och hållet oproblematiskt.

 

Ett exempel på skattekonkurrens mellan länder är till exempel samfundsskatten. 2011 var samfundsskatten i Finland 26 procent. År 2012 sänkte vi den till 24,5 procent för att locka företag att investera i Finland eller motverka att de flyttar utomlands. Nu är det ju inte bara Finland som gör så här utan också våra konkurrentländer. Det betyder att vi år 2014 sänkte samfundsskatten igen till 20 procent och så har vi kommit in i en ond cirkel som sakta men säkert underminerar vår skattebas. Förfarandet påminner mycket om devalveringarna som var vanliga innan vårt EU-medlemskap.

 

För att bryta detta mönster finns förslag på gemensamma grunder för beskattning och miniminivåer som man inte får gå under. Beskattningen är något som EU:s medlemsstater hittills skött själv och som i relativt liten mån regleras av EU. Miniminivåer och bindande regler för beskattningen innebär alltså ett stort steg mot en djupare integration eller mot att EU tar ytterligare steg mot en förbundsstat.

 

Skattesmitning är förkastligt och måste bekämpas oberoende om det är frågan om direkta olagligheter eller avancerad skatteplanering där man utnyttjar olikheter i ländernas skattesystem. Det som vi måste diskutera mera än idag är om vi också är beredda att gå in för gemensamma skatteregler och miniminivåer inom EU för att inte skattebasen helt ska vittra sönder eftersom vi har fri rörlighet för varor och tjänster. Oproblematiskt är det definitivt inte. Se bara på den längst integrerade sektorn i EU, jordbruket. Reglerna och övervakningen håller på och knäcker det finländska jordbruket och största orsaken till det är bindande regler som byggs upp utgående från situationen i stora EU-länderna och inte passar oss.

 

Erfarenheten har visat att vi inte kan bekämpa grå ekonomi och skattesmitning med moraliska pekpinnar och krav på samhällsansvar. Vi måste ha en lagstiftning som gör att vi kan ingripa. När globaliseringen förändrar människors och företags beteende måste lagstiftningen följa med. Är vi beredda på det?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om beredskap i EU:s stridsgrupp 1.7–31.12.2020

Gruppanförande 6.5.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
06.05.2020 kl. 18:00

Regeringens exitstrategi, coronakrisen

Remissdebatt 6.5.2020, gruppanförande, Anders Adlercreutz
06.05.2020 kl. 14:57

Planen för de offentliga finanserna för 2021-2024

Gruppanförande 21.4.2020, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
21.04.2020 kl. 15:00

Remissdebatt om beredskapslagarna 17.3.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
17.03.2020 kl. 18:00

Riksmötets öppningsdebatt 11.2.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
11.02.2020 kl. 15:00

Interpellationsdebatt al-Hol

Gruppanförande hållet av ledmot Eva Biaudet
17.12.2019 kl. 15:00

Responsdebatt budgeten 2019

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz
17.12.2019 kl. 11:00