Pensionärernas beskattning

27.02.2016 kl. 08:00
Många pensionärer har kontaktat mig efter min insändare om skatt på pensions- kontra löneinkomst.

De har fått den uppfattningen att pensionärerna skattetryck är högre än löntagarna eftersom förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet oftast är högre för en pensionär än för en löntagare. Samma resultat får man också om man matar in uppgifter på skatteprocenträknaren på Skatteförvaltningens hemsida.

 

De ovannämnda exemplen lämnar ändå bort en mycket viktig information. Från löneinkomster drar nämligen arbetsgivaren av pensionsförsäkringspremien och arbetslöshetsförsäkringspremien. Dessa avgifter dras av lönen före den skatteinnehållning som finns på skattekortet dras. Båda dessa är skatter eller avgifter av skattenatur om man hellre använder den benämningen. De är lagstadgade och löntagaren kan alltså inte välja att inte betala dem och hen kan inte heller styra över hur de används. Både finansministeriet och forskarkåren betraktar dem som skatt.

 

2015 var pensionsförsäkringspremien och arbetslöshetsförsäkringspremien 7,85 procent för den som fyllt 53 år. För den som var under 53 år var den 6,35 procent. Det här betyder i klartext att om förskottsinnehållningprocenten för en pensionär och en löntagare skulle vara lika skulle löntagaren bli med lika mycket mindre i handen. Med nuvarande system så är situationen den att en pensionär med under 10 000 euro i årsinkomst betalar mycket mindre skatt än en löntagare med samma inkomst och därefter jämnar det ut sig. För den som vill bekanta sig närmare med detta kan jag rekommendera Skattebetalarnas Centralförbunds färska publikation Eläkkeensaajan verotus ja ostovoima 2000-luvulla, utgiven 12.5.2015 , som skrivits av deras chefsekonom Mikael Kirk-Jaakkola. Den hitta på nätet men finns tyvärr endast på finska. Där skriver Kirk-Jaakkola bland annat följande: "från och med 2008 så lättade regeringen på pensionärernas beskattning så att man blir med minst det samma i handen från pensionsinkomst som från en lika stor löneinkomst."( min översättning ).

 

Pensionärernas beskattning är ändå inte problemfri. Lasse Gästgivars sätter i sin insändare i onsdagens Vasablad fingret på exakt den sjuka punkten. Pensionärsorganisationerna får inte delta trepartsförhandlingarna på arbetsmarknaden trots att där fattas långtgående beslut om förändringar i pensionssystemet som sedan blir lag. Följaktligen har nuvarande regering exakt som Gästgivars säger höjt arbetsinkomsavdraget från 2016 men inte gjort motsvarande justering på pensionsinkomstavdraget. SFP föreslog i sin tilläggsbudget i höstas bland annat att den så kallade ”solidaritetsskatten” som pensionärer med en inkomst på över 45 000 euro per år skulle sänkas. Vårt förslag godkändes inte.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Jubileumsplenum för den 100-åriga självständigheten 5.12.2017

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
05.12.2017 kl. 12:37

Debatt om statsministerns upplysning om aktuella EU-ärenden

Gruppanförande 22.11.2017, Eva Biaudet
22.11.2017 kl. 15:00

Debattinitiativ om svenska riksdagsgruppens alternativa budget för 2018

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen, 15.11 2017
15.11.2017 kl. 14:25

Interpellationsdebatt om spårtrafiken nu och i framtiden.

Gruppanförande 3.10 2017 hållet av , Mats Nylund
03.10.2017 kl. 14:18

Remissdebatt om statsrådets klimatpolitiska redogörelse 2030.

Gruppanförande 27.9.2017, ledamot Anders Adlercreutz,
27.09.2017 kl. 14:30

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2018

Gruppanförande 20.9.2017, Joakim Strand
20.09.2017 kl. 10:36

Planen för den offentliga ekonomin 2018-2021

Gruppanförande 27.6.2017, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen
27.06.2017 kl. 15:00