Finlands deltagande i säkerhetssektorns utbildningsarbete i Irak

24.02.2015 kl. 15:00
Gruppanförande 24.2 2015, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

Det är bra att riksdagen för en grundlig debatt om Finlands deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak.

Som det konstateras i statsrådets redogörelse är säkerhetsläget i Irak fortsatt svårt. Radikalislamistiska terroristorganisationen ISIL behärskar omfattande territorier i Irak.

Kort kan man säga att ISIL är ett hot mot alla. Det här kan vi inte heller i vårt land blunda för. Finland ska ta sitt ansvar och vara med och tackla problemet.

 

Regeringen har för ett år sedan fattat ett principbeslut om en nationell strategi för bekämpning av terrorism. Fokus i bekämpningen ligger på det förebyggande arbetet. För att motverka radikalisering och extremism behövs en politik som förebygger utslagning och diskriminering.

 

Det vi nu förbinder oss till i kurdiska Erbil i norra Irak är en utbildningsoperation – det är skäl att betona. På utbildningscentret i Erbil skulle vi tillsammans med Tyskland, USA, Norge och en del EU-länder utbilda lokala styrkor för att skapa inre ordning och stabiltet. Även Sverige överväger att vara med.

Man kan säga att projektet handlar om att ge hjälp till självhjälp. Det är vår skyldighet att göra det. Vi kan inte bara stå på sidan och se på vad som sker. Utbildningsoperationen är ett sätt att axla vårt ansvar för att bekämpa den ökande terrorismen.

 

Värderade talman,

 

Då Finland går med i denna utbildningsoperation är det säkerhetsaspekterna som måste betonas. Även om det allmänna läget i irakiska Kurdistan länge varit lugnt och relativt stabilt, ska vi från början inse att detta projekt inte är riskfritt.

Det innebär risker framför allt för dem som deltar, men vi bör också göra det klart för oss att risken att någonting händer i Finland också ökar. Det här måste vi vara mentalt beredda på. Beredskap ska vara fortsatt hög att möta och mota eventuella hot i vårt land. Vi ska göra allt för att tragedier liksom de i Paris och Köpenhamn kan undvikas i vårt land. Här behövs både förebyggande arbete och direkt säkerhetsarbete av polis och underrättelseväsen.

 

Det bör vara en självklarhet att säkerheten för dem som åker på detta uppdrag i Irak måste vara på topp. De måste vara utrustade med den bästa skyddsutrustning. Det handlar både om personligt skydd, tillräckligt skyddade fordon och de allmänna säkerhetsaspekterna.

 

Innan de slutliga besluten fattas krävs noggranna riskanalyser av regeringen. Det är vår skyldighet att vi har gjort allt för att operationen ska vara så säker som möjligt.

 

Värderade talman,

 

Finlands linje bör vara den att vi tar vårt internationella ansvar, men att vi satsar på deras trygghet som deltar i operationerna. Deras säkerhet är på vårt ansvar.

Svenska riksdagsgruppen anser att Finland ska delta i säkerhetssektorn utbildningssamarbete i Irak. Vi har ett kunnande som vi kan bidra med för att öka den regionala säkerheten och stabiliteten i norra Irak.

 

Vi ska heller inte glömma att aktionen tar sikte på att stabilisera situationen i globalt i hela världen. I förlängningen är det en fördel för oss alla, också för oss här i Finland, om man kan hindra ISIL:s framfart i Irak.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00