Sfp kräver mer satsningar på vägar och socialskydd.

26.09.2005 kl. 00:00
Sfp:s riksdagsmän inlämnade 26 tilläggs- och ändringsförslag till regeringens budgetproposition. Tiden för inlämnandet av budgetmotioner gick ut på måndagen 26.9.

Sociala förbättringar
Eva Biaudet förslår att föräldraledigheten förlängs tills att barnet fyller ett år. Idag tar rätten till föräldrapenning slut när barnet är omkring 9 månader. Förlängningen av föräldrapenningsperioden med 78 vardagar beräknas kosta 4,6 miljoner euro. Biaudet vill också öka bidraget till sociala sektorns kompetenscentra med 1,5 miljoner.

Pehr Löv vill öronmärka 7,5 miljoner euro till tryggandet av barn- och ungdomspsykiatriska tjänster. Löv konstaterar att sjukhusplatserna inom mentalvården minskat de senaste 25 åren men att öppenvården inte utvecklats i motsvarande takt.
Löv vill också trygga en årlig rehabilitering för alla veteraner samt göra det möjligt för veteraner att ta med någon annan än äkta maka/make på rehabilitering.

Nils-Anders Granvik vill få in 2 miljoner euro för pälsdjursföretagarnas avbytarverksamhet i budgeten för år 2006. Ett avbytarsystem kunde främja generationsväxlingar och nyetableringar, menar Granvik.

Astrid Thors vill förbättra socialskyddet för forskare. Thors uppskattar att sjukförsäkringskostnaderna för stipendietagare skulle innebära kostnader på 0,7 miljoner euro på årsnivå.
Astrid Thors noterar att antalet barn placerade i vård utanför sitt egentliga hem har ökat med en tredjedel under de åtta senaste åren. Thors vill stöda fosterfamiljerna genom att säkra finansieringen av experiment med avlastnings- och vikariehjälp för fosterföräldrar som sköter av kommunen omhändertagna barn.
Thors vill också öka finansieringen för utbildning av yrkeslärare vid Åbo Akademis pedagogiska fakultet med en halv miljon eftersom flera utredningar visar på ett ökande behov av yrkeslärare.

Miljö och landsbygd
Christina Gestrin har inlämnat en budgetmotion om att stöda Finlands Yrkesfiskarförbund. Förbundets medlemsintäkter har minskat under en längre period p.g.a. sämre verksamhetsförutsättningar inom fiskeriet. Gestrin vill också tilldela 150,000 euro för att planera ett oljebekämpningscenter i Borgå.

För att stöda växthusnäringens försöks- och forskningsverksamhet vid Martens Trädgårdsstiftelse i Närpes vill Nils-Anders Granvik se ett anslag på 150 000 euro i budgeten.

Mikaela Nylander vill ha finansiering för sanering av Sävträsket, Hopomträsket och Lappträsket i östra Nyland som nu lider stort p.g.a. övergödning.

Astrid Thors vill säkra vattenreningen i östra Nyland genom att påbörja byggandet av ett transportavlopp från Isnäs, Kyrkoby och Forsby kommundelar i Pernå till Lovisa reningsverk.
Thors vill vidare bevara Strömfors kulturhistoriskt värdefulla bruksmiljö och föreslår 400,000 euro för iståndsättandet av sågbyggnaden vid Strömfors bruk.

Ökade väganslag i Österbotten och Nyland
Granvik anser att satsningar på basvägnätet är avgörande för Finlands konkurrenskraft och vill att riksdagen ökar anslagen för basvägnätet med 20 miljoner. Pehr Löv vill öka anslaget för enskilda vägar med 4 miljoner euro.

Christina Gestrin föreslår att riksdagen besluter om att genomföra förbättringar på stamväg 51 genom den s.k. livscykelmodellen genom att tillskriva ett planeringsanslag på 1,7 miljoner euro.

Astrid Thors vill öka trafiksäkerheten på stamväg 51 med mitträcken. Thors äskar om 1 miljon för ändamålet.

Granvik lämnade in budgetmotioner för flere vägar, bl.a. för en lätt trafikled och planering av trafiksäkerhetsförbättringar av stamväg 63 i Kronoby. Granvik föreslår också mer anslag för ny vägsträckning av landsväg 7430 och en lätt trafikled genom byggplaneområdet i Terjärv centrum. Vidare vill Granvik finansiera grundförbättringar av landsvägarna mellan Lillby och Terjärv, mellan Lassfolk och Markby samt mellan Finnabba och Åvist.

Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för grundförbättringar av vägnätet i Nyland, tryggandet och utvecklandet av Borgå
skärgårds förbindelsetrafik, byggarbetet av Borgå skärgårdsväg samt för att bygga ut vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00