Sfp kräver mer satsningar på vägar och socialskydd.

26.09.2005 kl. 00:00
Sfp:s riksdagsmän inlämnade 26 tilläggs- och ändringsförslag till regeringens budgetproposition. Tiden för inlämnandet av budgetmotioner gick ut på måndagen 26.9.

Sociala förbättringar
Eva Biaudet förslår att föräldraledigheten förlängs tills att barnet fyller ett år. Idag tar rätten till föräldrapenning slut när barnet är omkring 9 månader. Förlängningen av föräldrapenningsperioden med 78 vardagar beräknas kosta 4,6 miljoner euro. Biaudet vill också öka bidraget till sociala sektorns kompetenscentra med 1,5 miljoner.

Pehr Löv vill öronmärka 7,5 miljoner euro till tryggandet av barn- och ungdomspsykiatriska tjänster. Löv konstaterar att sjukhusplatserna inom mentalvården minskat de senaste 25 åren men att öppenvården inte utvecklats i motsvarande takt.
Löv vill också trygga en årlig rehabilitering för alla veteraner samt göra det möjligt för veteraner att ta med någon annan än äkta maka/make på rehabilitering.

Nils-Anders Granvik vill få in 2 miljoner euro för pälsdjursföretagarnas avbytarverksamhet i budgeten för år 2006. Ett avbytarsystem kunde främja generationsväxlingar och nyetableringar, menar Granvik.

Astrid Thors vill förbättra socialskyddet för forskare. Thors uppskattar att sjukförsäkringskostnaderna för stipendietagare skulle innebära kostnader på 0,7 miljoner euro på årsnivå.
Astrid Thors noterar att antalet barn placerade i vård utanför sitt egentliga hem har ökat med en tredjedel under de åtta senaste åren. Thors vill stöda fosterfamiljerna genom att säkra finansieringen av experiment med avlastnings- och vikariehjälp för fosterföräldrar som sköter av kommunen omhändertagna barn.
Thors vill också öka finansieringen för utbildning av yrkeslärare vid Åbo Akademis pedagogiska fakultet med en halv miljon eftersom flera utredningar visar på ett ökande behov av yrkeslärare.

Miljö och landsbygd
Christina Gestrin har inlämnat en budgetmotion om att stöda Finlands Yrkesfiskarförbund. Förbundets medlemsintäkter har minskat under en längre period p.g.a. sämre verksamhetsförutsättningar inom fiskeriet. Gestrin vill också tilldela 150,000 euro för att planera ett oljebekämpningscenter i Borgå.

För att stöda växthusnäringens försöks- och forskningsverksamhet vid Martens Trädgårdsstiftelse i Närpes vill Nils-Anders Granvik se ett anslag på 150 000 euro i budgeten.

Mikaela Nylander vill ha finansiering för sanering av Sävträsket, Hopomträsket och Lappträsket i östra Nyland som nu lider stort p.g.a. övergödning.

Astrid Thors vill säkra vattenreningen i östra Nyland genom att påbörja byggandet av ett transportavlopp från Isnäs, Kyrkoby och Forsby kommundelar i Pernå till Lovisa reningsverk.
Thors vill vidare bevara Strömfors kulturhistoriskt värdefulla bruksmiljö och föreslår 400,000 euro för iståndsättandet av sågbyggnaden vid Strömfors bruk.

Ökade väganslag i Österbotten och Nyland
Granvik anser att satsningar på basvägnätet är avgörande för Finlands konkurrenskraft och vill att riksdagen ökar anslagen för basvägnätet med 20 miljoner. Pehr Löv vill öka anslaget för enskilda vägar med 4 miljoner euro.

Christina Gestrin föreslår att riksdagen besluter om att genomföra förbättringar på stamväg 51 genom den s.k. livscykelmodellen genom att tillskriva ett planeringsanslag på 1,7 miljoner euro.

Astrid Thors vill öka trafiksäkerheten på stamväg 51 med mitträcken. Thors äskar om 1 miljon för ändamålet.

Granvik lämnade in budgetmotioner för flere vägar, bl.a. för en lätt trafikled och planering av trafiksäkerhetsförbättringar av stamväg 63 i Kronoby. Granvik föreslår också mer anslag för ny vägsträckning av landsväg 7430 och en lätt trafikled genom byggplaneområdet i Terjärv centrum. Vidare vill Granvik finansiera grundförbättringar av landsvägarna mellan Lillby och Terjärv, mellan Lassfolk och Markby samt mellan Finnabba och Åvist.

Mikaela Nylander vill i fyra budgetmotioner ha ökade anslag för grundförbättringar av vägnätet i Nyland, tryggandet och utvecklandet av Borgå
skärgårds förbindelsetrafik, byggarbetet av Borgå skärgårdsväg samt för att bygga ut vägförbindelserna till industriområdet i Sköldvik.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15