Nordiska samarbetet bör förädlas.

19.10.2005 kl. 00:00
Efter de baltiska ländernas inträde i EU har röster höjts för att satsa mer på Östersjösamarbete framom nordiskt samarbete. I riksdagsarbetet får det nordiska samarbete konkurrens av bl.a. Arktiska-, Barents- och Östersjösamarbetet.
- Vi vill påminna om att nordiskt samarbete är mycket mer än ett politiskt samarbete. Det är ett samarbete mellan människor, mellan företag och mellan organisationer. Ett aktivt nordiskt samarbete står inte i ett motsatsförhållande till en aktiv insats inom den EU eller Östersjösamarbetet.

 

- Det är ändå uppenbart att det nordiska samarbetet måste effektiveras och moderniseras för att inte mista sin styrfart då förvaltningen växer och antalet projekt ständigt ökar. Befintliga samarbetsnätverk bör utnyttjas i större utsträckning och riksdagsgruppen efterlyser en bättre samordning av de olika insatserna för att undvika en överlappning mellan olika organ.

Svenska riksdagsgruppen vill utöka antalet nordiska tankesmedjor.
- Det nordiska samarbetet är mer än ett officiellt samarbete mellan myndigheter. Samarbetet bör utmynna i ett mervärde för alla medborgare och institutioner. Vi vill gärna se ett flertal tankesmedjor i vilka forskningsinstitut och folkrörelser tillsammans kunde presentera framtida lösningar och modeller för våra nordiska välfärdssamhällen. Dessa tankesmedjors produkter borde också ställas till regeringarnas förfogande inom EU-arbetet.

Svenska riksdagsgruppen vill påminna om principen om nordisk nytta.
- Samnordisk verksamhet som annars skulle ske i nationell regi kan resultera i positiva effekter, ökad kompetens och konkurrenskraft. Man borde i större utsträckning utreda om inte fler funktioner kan göras billigare och bättre samnordiskt. Exempel på detta kunde vara haverikommissionerna, grannlands-TV samt offentlig upphandling överlag.

- Det är viktigt att samarbetet når ut till så breda medborgargrupper som möjligt. Olika utbytesprogram inom undervisningssektorn bör därför vidareutvecklas. Riksdagsgruppen påminner om regeringens beslut i samband med studentexamensreformen att utöka det nordiska skolsamarbetet. De nordiska arrangörsföreningarna har beredskap att fördubbla utbytet direkt då regeringen lever upp till sina löften om höjd finansiering. Dessa löften bör nu infrias.

* * *
Finlands riksdag beslöt i oktober 1955 att ansluta sig till Nordiska rådet. Detta firas med ett jubileumsseminarium på riksdagen på onsdagen den 19 oktober klockan 15.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45