Pressmeddelande

Nordiska samarbetet bör förädlas.

19.10.2005 kl. 00:00

Efter de baltiska ländernas inträde i EU har röster höjts för att satsa mer på Östersjösamarbete framom nordiskt samarbete. I riksdagsarbetet får det nordiska samarbete konkurrens av bl.a. Arktiska-, Barents- och Östersjösamarbetet.

- Vi vill påminna om att nordiskt samarbete är mycket mer än ett politiskt samarbete. Det är ett samarbete mellan människor, mellan företag och mellan organisationer. Ett aktivt nordiskt samarbete står inte i ett motsatsförhållande till en aktiv insats inom den EU eller Östersjösamarbetet.

- Det är ändå uppenbart att det nordiska samarbetet måste effektiveras och moderniseras för att inte mista sin styrfart då förvaltningen växer och antalet projekt ständigt ökar. Befintliga samarbetsnätverk bör utnyttjas i större utsträckning och riksdagsgruppen efterlyser en bättre samordning av de olika insatserna för att undvika en överlappning mellan olika organ.

Svenska riksdagsgruppen vill utöka antalet nordiska tankesmedjor.
- Det nordiska samarbetet är mer än ett officiellt samarbete mellan myndigheter. Samarbetet bör utmynna i ett mervärde för alla medborgare och institutioner. Vi vill gärna se ett flertal tankesmedjor i vilka forskningsinstitut och folkrörelser tillsammans kunde presentera framtida lösningar och modeller för våra nordiska välfärdssamhällen. Dessa tankesmedjors produkter borde också ställas till regeringarnas förfogande inom EU-arbetet.

Svenska riksdagsgruppen vill påminna om principen om nordisk nytta.
- Samnordisk verksamhet som annars skulle ske i nationell regi kan resultera i positiva effekter, ökad kompetens och konkurrenskraft. Man borde i större utsträckning utreda om inte fler funktioner kan göras billigare och bättre samnordiskt. Exempel på detta kunde vara haverikommissionerna, grannlands-TV samt offentlig upphandling överlag.

- Det är viktigt att samarbetet når ut till så breda medborgargrupper som möjligt. Olika utbytesprogram inom undervisningssektorn bör därför vidareutvecklas. Riksdagsgruppen påminner om regeringens beslut i samband med studentexamensreformen att utöka det nordiska skolsamarbetet. De nordiska arrangörsföreningarna har beredskap att fördubbla utbytet direkt då regeringen lever upp till sina löften om höjd finansiering. Dessa löften bör nu infrias.

* * *
Finlands riksdag beslöt i oktober 1955 att ansluta sig till Nordiska rådet. Detta firas med ett jubileumsseminarium på riksdagen på onsdagen den 19 oktober klockan 15.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.

12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.

17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.

05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande

13.11.2007 kl. 14:50