Gymnasieutbildningen är i kris

10.04.2006 kl. 00:00
Antalet abiturienter som skriver provet i svenska i studentskrivningarna
minskar katastrofalt för varje år.
- Uppgifter från studentexamensnämnden visar att antalet abiturienter som
skriver svenska som andra inhemska har sjunkit med cirka 23 procent från
tjugotvå tusen våren 2004 till sjutton tusen elever våren 2006. Minskningen är till och med större än vad Svenska folkpartiet varnade för då sfp motsatte sig slopandet av studentsvenskan våren 2004.

Inom lärarkretsar har man konstaterat att den nya kursplanen i gymnasiet har lett till en smalare språkkompetens då frivilligheten i språkundervisningen ökade. Lika oroväckande är att vitsorden i de finskspråkigas studentprov i modersmål blir lägre för varje år som går. Lektorer som verkar som sensorer i modersmålsprovet slog larm i medlet av mars.
- Det är uppenbart att de minskade timresurserna har gett upphov till nivåsänkningen.

Näringslivets centralorganisation EK utredde språkets betydelse för anställningar bland sina medlemsföretag hösten 2005. I svaren framstod kunskaper i svenska som lika viktiga som engelskan. Överlag ansågs en bred språkkompetens som mycket viktig för att klara sig inom näringslivets olika branscher.
- Ifall Finland vill klara sig på den globala marknaden måste vi satsa mer på språkundervisningen.

- Det är nu hög tid att utvärdera kraven och resultaten i gymnasiet och i studentskrivningarna. Regeringen måste ha beredskap att korrigera de fel som gjorts då kraven sänkts i studentexamen. Gymnasiet skall vara en allmänbildande skola som ger starka grunder för att klara sig i vidare studier. Främsta målet med studentexamen får inte vara att alla skall kunna klara den.

Pressmeddelande 10.4.2006

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55