Gymnasieutbildningen är i kris

10.04.2006 kl. 00:00
Antalet abiturienter som skriver provet i svenska i studentskrivningarna
minskar katastrofalt för varje år.
- Uppgifter från studentexamensnämnden visar att antalet abiturienter som
skriver svenska som andra inhemska har sjunkit med cirka 23 procent från
tjugotvå tusen våren 2004 till sjutton tusen elever våren 2006. Minskningen är till och med större än vad Svenska folkpartiet varnade för då sfp motsatte sig slopandet av studentsvenskan våren 2004.

Inom lärarkretsar har man konstaterat att den nya kursplanen i gymnasiet har lett till en smalare språkkompetens då frivilligheten i språkundervisningen ökade. Lika oroväckande är att vitsorden i de finskspråkigas studentprov i modersmål blir lägre för varje år som går. Lektorer som verkar som sensorer i modersmålsprovet slog larm i medlet av mars.
- Det är uppenbart att de minskade timresurserna har gett upphov till nivåsänkningen.

Näringslivets centralorganisation EK utredde språkets betydelse för anställningar bland sina medlemsföretag hösten 2005. I svaren framstod kunskaper i svenska som lika viktiga som engelskan. Överlag ansågs en bred språkkompetens som mycket viktig för att klara sig inom näringslivets olika branscher.
- Ifall Finland vill klara sig på den globala marknaden måste vi satsa mer på språkundervisningen.

- Det är nu hög tid att utvärdera kraven och resultaten i gymnasiet och i studentskrivningarna. Regeringen måste ha beredskap att korrigera de fel som gjorts då kraven sänkts i studentexamen. Gymnasiet skall vara en allmänbildande skola som ger starka grunder för att klara sig i vidare studier. Främsta målet med studentexamen får inte vara att alla skall kunna klara den.

Pressmeddelande 10.4.2006

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30