Riksdagsgruppen presenterar seniorpolitiskt ställningstagande 28.4.

28.04.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen har presenterat ett seniopolitiskt ställningstagande innehållande nio förslag och åtgärder.
Ställningstagandet skall fungera som stöd i de kommande regeringsförhandlingarna våren 2007.

 

Seniorpolitiskt ställningstagande 28.4.

 
Regeringen bör sätta större fokus på seniorpolitiken. De stora ekonomiska satsningarna på förbättrad sysselsättning bl.a. genom sänkta inkomstskatter har lett till att seniorerna har känt sig förbisedda. Sänkningen av inkomstskatterna för löntagare har lett till att pensionärernas inkomster och köpkraft inte utvecklas lika positivt som för löntagare.
Respekten för pensionärernas insats för landet bör synas i politiken. Svenska riksdagsgruppen för fram en rad åtgärdsförslag med vilka vi vill förbättra livssituationen för seniorerna. Ställningstagandet kommer att fungera som stöd i de kommande regeringsförhandlingarna.
}        Vård och service är viktigast.
Svenska riksdagsgruppen har alltid prioriterat vården. En högklassig vård gagnar alla, framför allt dem som har de minsta inkomsterna. För att vården skall fungera behövs en kunnig och motiverad personal. Därför måste vårdpersonalens arbete bli mer lockande både vad gäller arbetsförhållanden och löner.
 
}        Våra åldringar vill bo hemma.
Det måste finnas alternativ inom åldringsvården. De flesta åldringar vill bo hemma eller på servicehem. Det förutsätter en god förebyggande vård. Det lyckas genom utökad öppenvård och hälsogranskning. Inom omsorgsgarantin borde åldersgränsen på 80 år för att få en individuell vårdplan sänkas.  
Vi vill att de flesta åldringarna skall ha möjlighet att få bo hemma eller på serviceboende.  

 
}        Löntagare och pensionärer bör beskattas jämlikt.
Som ett led i regeringens sysselsättningspolitik har inkomstskatterna sänkts för alla löntagare. Så att också låginkomsttagarna skulle få en stimulerande skattesänkning har man höjt de kommunala avdragen. Avdragen har lett till att löntagare har lägre skatteskalor än pensionärer i inkomstklassen mellan cirka 1500-3000 euro per månad[1].
Vi vill att kommande regeringsprogram innehåller beslut som leder till att löntagare och pensionärer kan beskattas lika.

 
}        Pensionärernas köpkraft får inte släpa efter.
Pensionärernas köpkraft utvecklas inte i samma takt som löntagarnas köpkraft. Var tionde pensionär lever endast på folkpension. Det är samtidigt den äldsta gruppen av våra pensionärer. Regeringen har redan höjt folkpensionen två gånger denna period, men höjningarna måste fortsätta.
Vi vill att nästa regering fortsätter att höja folkpensionens nivå.

 
}        Närståendevårdarna bör också få ekonomisk uppskattning.
En stor del av våra åldringar sköts hemma av sina anhöriga. Arbetet är ofta fysiskt tungt och tidskrävande. Endast tio procent av landets 300.000 närståendevårdare får ekonomiskt bidrag eller avlastning av kommunen.
Vi vill att de närståendevårdare som i praktiken arbetar heltid i hemmet skall komma i åtnjutande av kommunalt eller statligt stöd och avlastning.

 
}        Sjukförsäkringsersättningen för privat läkarvård bör höjas.
Fpa-ersättningen för privatläkararvode har i praktiken sjunkit till under 30 procent och motsvarar på intet sätt patientens faktiska kostnader. Enligt sjukförsäkringslagen har man rätt till 60 procents ersättning men ersättningstabellerna har inte justerats på många år.
Utredningar visar att alla samhällsgrupper använder sig av privat läkarvård. Samtidigt finns också ett behov av att justera ersättningarna för medicinkostnader.
Vi vill att Fpa:s ersättningstabeller för privat läkarvård och medicininköp justeras.
  
}        Individen skall ha ökade valmöjligheter i vården.
Regeringen har genomfört flera goda reformer inom den offentliga vården. Vårdgarantin har förkortat operationsköerna och servicesedlarna har ökat valfriheten att välja mellan offentlig och privat vård. Det finns ändå behov att reformera vården och att öka valmöjligheterna speciellt inom hälsovården. Idag omfattar t.ex. servicesedlarna endast socialvården vilket gör att kommuninvånaren inte kan välja serviceproducent inom hälsovården.
Vi vill att servicesedlarna utvidgas till att omfatta hälsovården.
  
}        Eget politikprogram för de äldre.
Det behövs en bättre samordning mellan olika aktörer inom social- och hälsovården. Vi måste granska byggande och planering ur de äldres perspektiv och utgå från principen Design för alla, vilket innebär att vi i planeringen beaktar de äldres förmåga att ta sig fram. Ett tvärsektoriellt program
bör ta sikte på åtgärder som förbättrar hälsan och funktionsförmågan, stöder hemmaboende, förbättrar servicen och klarlägga patienters rättigheter som t.ex. rätten till vård på modersmålet.
Vi vill att nä
sta regeringsprogram innehåller ett tvärsektoriellt politikprogram för de äldres välfärd.
 
}         Seniorerna behövs i politiken.
Det finns anmärkningsvärt få seniorer i politiken på nationell nivå i Finland. De politiska uppdragen är förtroendeuppdrag och det existerar inga övre åldersgränser som inom arbetslivet. Våra gemensamma angelägenheter angår oss alla.
Svenska riksdagsgruppen uppmanar pensionärerna att nominera egna pensionärskandidater och föreslå dem för sfp-kretsarnas nomineringsgrupper inför riksdagsvalet.

Ställningstagandet godkändes 27.4.2006

 

 

 

 

 

 

 


[1]Skattebetalarnas Centralförbund 20.12.2005.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55