Riksdagsgruppens seniorpolitiska ställningstagande.

15.05.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen har 28.4.06. presenterat ett seniopolitiskt ställningstagande innehållande nio förslag och åtgärder.
Ställningstagandet skall fungera som stöd i de kommande regeringsförhandlingarna våren 2007.

Regeringen bör sätta större fokus på seniorpolitiken. De stora ekonomiska satsningarna på förbättrad sysselsättning bl.a. genom sänkta inkomstskatter har lett till att seniorerna har känt sig förbisedda. Sänkningen av inkomstskatterna för löntagare har lett till att pensionärernas inkomster och köpkraft inte utvecklas lika positivt som för löntagare.

Respekten för pensionärernas insats för landet bör synas i politiken. Svenska riksdagsgruppen för fram en rad åtgärdsförslag med vilka vi vill förbättra livssituationen för seniorerna. Ställningstagandet kommer att fungera som stöd i de kommande regeringsförhandlingarna.

 

 

}        Vård och service är viktigast.
Svenska riksdagsgruppen har alltid prioriterat vården. En högklassig vård gagnar alla, framför allt dem som har de minsta inkomsterna. För att vården skall fungera behövs en kunnig och motiverad personal. Därför måste vårdpersonalens arbete bli mer lockande både vad gäller arbetsförhållanden och löner.

}        Våra åldringar vill bo hemma.
Det måste finnas alternativ inom åldringsvården. De flesta åldringar vill bo hemma eller på servicehem. Det förutsätter en god förebyggande vård. Det lyckas genom utökad öppenvård och hälsogranskning. Inom omsorgsgarantin borde åldersgränsen på 80 år för att få en individuell vårdplan sänkas.  
Vi vill att de flesta åldringarna skall ha möjlighet att få bo hemma eller på serviceboende.  

}        Löntagare och pensionärer bör beskattas jämlikt.
Som ett led i regeringens sysselsättningspolitik har inkomstskatterna sänkts för alla löntagare. Så att också låginkomsttagarna skulle få en stimulerande skattesänkning har man höjt de kommunala avdragen. Avdragen har lett till att löntagare har lägre skatteskalor än pensionärer i inkomstklassen mellan cirka 1500-3000 euro per månad[1].
Vi vill att kommande regeringsprogram innehåller beslut som leder till att löntagare och pensionärer kan beskattas lika.

}        Pensionärernas köpkraft får inte släpa efter.
Pensionärernas köpkraft utvecklas inte i samma takt som löntagarnas köpkraft. Var tionde pensionär lever endast på folkpension. Det är samtidigt den äldsta gruppen av våra pensionärer. Regeringen har redan höjt folkpensionen två gånger denna period, men höjningarna måste fortsätta.
Vi vill att nästa regering fortsätter att höja folkpensionens nivå.

}        Närståendevårdarna bör också få ekonomisk uppskattning.
En stor del av våra åldringar sköts hemma av sina anhöriga. Arbetet är ofta fysiskt tungt och tidskrävande. Endast tio procent av landets 300.000 närståendevårdare får ekonomiskt bidrag eller avlastning av kommunen.
Vi vill att de närståendevårdare som i praktiken arbetar heltid i hemmet skall komma i åtnjutande av kommunalt eller statligt stöd och avlastning.

 



}        Sjukförsäkringsersättningen för privat läkarvård bör höjas.
Fpa-ersättningen för privatläkararvode har i praktiken sjunkit till under 30 procent och motsvarar på intet sätt patientens faktiska kostnader. Enligt sjukförsäkringslagen har man rätt till 60 procents ersättning men ersättningstabellerna har inte justerats på många år.
Utredningar visar att alla samhällsgrupper använder sig av privat läkarvård. Samtidigt finns också ett behov av att justera ersättningarna för medicinkostnader.
Vi vill att Fpa:s ersättningstabeller för privat läkarvård och medicininköp justeras.

 

}        Individen skall ha ökade valmöjligheter i vården.
Regeringen har genomfört flera goda reformer inom den offentliga vården. Vårdgarantin har förkortat operationsköerna och servicesedlarna har ökat valfriheten att välja mellan offentlig och privat vård. Det finns ändå behov att reformera vården och att öka valmöjligheterna speciellt inom hälsovården. Idag omfattar t.ex. servicesedlarna endast socialvården vilket gör att kommuninvånaren inte kan välja serviceproducent inom hälsovården.
Vi vill att servicesedlarna utvidgas till att omfatta hälsovården.

 

}        Eget politikprogram för de äldre.
Det behövs en bättre samordning mellan olika aktörer inom social- och hälsovården. Vi måste granska byggande och planering ur de äldres perspektiv och utgå från principen Design för alla, vilket innebär att vi i planeringen beaktar de äldres förmåga att ta sig fram. Ett tvärsektoriellt program
bör ta sikte på åtgärder som förbättrar hälsan och funktionsförmågan, stöder hemmaboende, förbättrar servicen och klarlägga patienters rättigheter som t.ex. rätten till vård på modersmålet.
Vi vill att nä
sta regeringsprogram innehåller ett tvärsektoriellt politikprogram för de äldres välfärd.

 

}         Seniorerna behövs i politiken.
Det finns anmärkningsvärt få seniorer i politiken på nationell nivå i Finland. De politiska uppdragen är förtroendeuppdrag och det existerar inga övre åldersgränser som inom arbetslivet. Våra gemensamma angelägenheter angår oss alla.
Svenska riksdagsgruppen uppmanar pensionärerna att nominera egna pensionärskandidater och föreslå dem för sfp-kretsarnas nomineringsgrupper inför riksdagsvalet.

 

 

[1] Skattebetalarnas Centralförbund 20.12.2005.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45