Det föds för få barn i Finland. De flesta samhällspolitiska program utmynnar i samma slutsats. Vi behöver fler invånare för att klara sysselsättningen och försörjningen i framtiden.
1. Alla barn bör ha rätt att vara hemma med sina föräldrar tills de fyllt ett år. De flesta familjer vill stanna hemma med sitt barn åtminstone tills att barnet fyllt ett år. Nuvarande föräldraledighet är endast nio månader. Familjer som har tillräckliga inkomster väljer ofta att stanna längre hemma än så, men alla har inte råd.
Vi vill att föräldrapenningsperioden förlängs med 78 dagar, från nio till tolv månader. Förlängningen skulle kosta ca 4,6 miljoner euro per år.
2. Förutsättningarna för att kombinera ett gott familjeliv och ett framgångsrikt arbetsliv måste förbättras. Idag bär modern och moderns arbetsgivare det största ekonomiska ansvaret då en familj får tillökning. Kostnaderna för föräldraledigheten borde fördelas mer rättvist mellan alla arbetsgivare. Det skulle leda till att snuttjobben inom kvinnobranscher minskade och papporna skulle lockas att i högre grad ta del av ansvaret och stanna hemma med den nyfödda.
Vi vill att regeringen snabbt avger en proposition om att kostnaderna för föräldraledigheten skall fördelas mellan samtliga arbetsgivare.
3. Vi behöver bättre instrument för att locka papporna att i större utsträckning stanna hemma med sin familj. Den nuvarande pappamånaden har inte gett tillräckliga resultat. En arbetsgrupp har gett förslag på en rad förbättringar, men Svenska riksdagsgruppen anser att förslagen inte är tillräckligt långtgående.
Vi vill minska de byråkratiska kraven för pappamånaden så att den kan tas ut i ett sträck under barnets första levnadsår.
4. Barnens rätt till sina föräldrar bör stärkas. Föräldrar som bor i annat hushåll bör få rätt till både pappaledighet och föräldraledighet om båda föräldrarna så önskar. Idag har enbart föräldrar i samma hushåll rätt till föräldraledighet.
Vi vill att föräldrar som bor i ett annat hushåll får rätt att stanna hemma med sjukt barn.
5. Det får inte finnas någon skillnad mellan familjer med biologiska barn och familjer med adopterade barn. Föräldraskapet är precis lika värdefullt och innebär ett likadant ansvar i båda familjerna. Idag är adoptivföräldrar och biologiska föräldrar inte likställda vad gäller familjepolitiska stöd.
Vi vill att adoptivföräldrar skall få samma rätt till föräldraledighet som biologiska föräldrar.
6. Gränserna mellan generationer har vuxit skarpare under de senaste decennierna. Då tre generationer bodde på samma gård deltog även mor- och farföräldrarna i barnafostrandet. Vi anser att det är ett värde i sig. Mormor och farfar borde kunna utnyttjas som en resurs för familjen och hjälpa de unga föräldrarna att kombinera arbetsliv med familjeliv.
Vi vill att även far- och morföräldrar skall få lagstadgad rätt att stanna hemma med sitt sjuka barnbarn de dagar som föräldrarna inte har möjlighet till det.
Reformen skulle inte innebära nya kostnader eftersom antalet frånvarodagarna hålls på samma nivå.
7. Barn i ensamförsörjarfamiljer har ekonomiskt sett svårast och löper därför stor risk att marginaliseras. Vi anser att alla barn skall ha lika rätt till en god start i livet. Därför måste stöden för denna grupp höjas.
Vi vill att barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs.
Vi vill slopa kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomststöd. Idag leder höjt ensamförsörjartillägg till sänkt utkomststöd. År 2004 betalade FPA ut ensamförsörjartillägg för ca 160.000 barn till ett värde av 70 miljoner euro.
8. Då en familj splittras får den nya ensamförsörjaren förhöjd dagisavgift. Många får visserligen undantag från avgiften men det är dylika systemfel i avgiftstabeller som leder till att ensamförsörjarna har det ekonomiskt svårt.
Vi vill att ensamförsörjarnas daghemstaxor skall vara lägre än avgifterna för tvåföräldrahushåll.
9. Vårt dagvårdssystemet är oflexibelt. Man utgår från systemets, inte familjernas, behov. Idag erbjuds inte alternativ till heldagsplatser. En förälder vågar inte ge upp sin heldagsplats för då riskerar denna att missa sin dagvårdsplats.
Vi vill bevara den subjektiva rätten till dagvård men kommunerna måste börja erbjuda ett mångsidigt utbud av exempelvis halvdagsvård, öppna daghem eller parktantverksamhet då barnen inte är i behov av heldagsvård.
Resurser för preventivt arbete mot familjetvister
10. Moderskapsrådgivningen i Finland omfattar 97 procent av mödrarna. Den är en fantastisk kanal att nå alla nya familjer. Trots att barnafödandet är enbart en positiv händelse vore det bra att redan före födseln fundera på hur föräldrarna kunde se till barnets bästa vid en eventuell familjekris. Det är t.ex. vanligt att uppgöra avtal om ekonomi och egendom inför ett äktenskap.
Vi anser att man redan inom ramen för familjerådgivningen bör diskutera hur den nya familjen skall se till barnets bästa vid en eventuell familjekris och hur föräldraskapet skall skötas.
11. Alla splittringar av familjer är beklagliga. Allt för ofta blir barnen en spelknapp i striden mellan föräldrarna. En del barn måste få mentalvård på grund av långa rättsprocesser. Den förälder som är ovillig till samarbete kan idag vinna fördelar. Processerna om verkställning av umgängesrätten till barnen är också för tidskrävande. Socialmyndigheterna bör vara snabbare i sin handläggning av utlåtanden samt vara opartiska i förhållande till föräldrarna. Kommunerna bör ställa till förfogande utrymmen där övervakade träffar mellan barn och föräldrar kan ske.
Vi vill införa maximitid för skilsmässoprocesser och andra myndighetsprocesser som gäller barnens vardag. Förslaget medför inbesparingar både för parterna samt domstolsväsendet.
12. Rättsprocesser som gäller vårdnad av barn är känsliga för barnen. Målen kräver stor expertis av domarna som skall se till barnens intressen. Barnens åsikt måste höras på ett skonsamt sätt. Domare måste kunna anlita expertis från andra områden.
Vi vill att det instiftas särskilda domstolar som har specialkunnande. Förslaget leder till försnabbade rättsprocesser och mindre kostnader.
13. Varannan kvinna i Finland har i något skede av sitt liv utsatts för våld i ett parförhållande. Vi kan inte acceptera att hemmet är ett otryggt ställe för många kvinnor, män, barn och åldringar. Bekämpningen av kvinno- och familjevåld har inte fått tillräckliga resurser. Enstaka forskare ansvarar nu för hela landets samlade kompetens på området. Det betyder att utbildning, utveckling och forskning får resurser endast via tillfälliga projekt.
Vi vill att man grundar ett eget center för bekämpning av familjevåld enligt norsk modell. I första hand skall de utspridda tjänsterna sammanföras till en instans. I inledningsskedet bör 2 miljoner euro tillskjutas för nya tjänster och hyror.
Vi vill att samtliga kommuner verkställer antivåldsprogrammet från år 2004.
14. Antalet omhändertagna barn ökar markant. År 1995 var 10 697 barn placerade i vård utanför sitt egentliga hem och vid slutet av 2003 var motsvarande tal 14 392 barn. De flesta placeras på anstalt och inte i nya hem trots att vård hos fosterföräldrar är mer humant och dessutom billigare. Vård i fosterhem kostar ca 800 euro/månad medan anstaltsvården kan kosta mellan 5000 och 10000 euro/barn och månad. Det finns ett stort behov av att öka rådgivningen i kommunerna för att öka antalet fosterfamiljer. Samtidigt bör det professionella stödet till familjerna öka.
Vi vill att omhändertagna barn placeras i hem hellre än på anstalt. Vi vill starta ett experiment med avlastnings- och vikariehjälp för fosterföräldrar. Experimentet kostar ca 1 miljon euro. Lägre omhändertagningskostnader kommer att ge en rejäl inbesparing redan inom något år.
Satsningar på skolbarnens välbefinnande
15. Inlärnings- och anpassningssvårigheterna ökar snabbt i grundskolorna. Dessvärre har inte resurserna för specialundervisning ökat i samma takt. Det finns en ständig brist på kompetent personal. Endast ca 30 procent av specialklasslärarna är behöriga.
Vi vill öka resurserna för utbildning av speciallärare samt öka antalet anställda speciallärare i kommunerna.
Vi beräknar att det behövs en ökning på ca 1,2 miljoner euro i kommunernas statsandelar.
16. En del av de ökade inlärnings- och koncentrationssvårigheterna i skolan beror på ändrade kostvanor hos eleverna. Läsk och godis från skolans automater har ersatt lunchen från skolans kök som erbjuder mat med en komplett kostcirkel. Det leder till tillfälligt höga sockerhalter och medföljande trötthet. Det finns ett uppenbart behov av att återgå till traditionella mellanmål i form av frukter och vitaminer.
Vi vill att godis- och läskautomater försvinner från grundskolorna och att man istället erbjuder eleverna en frukt om dagen.
